Vid detaljer, sarger, uppvik osv. är det givetvis som viktigast att takläggaren lägger ner ordentligt med tid och kunnande, för visst är det så att riskerna ligger just där för kommande läckage. Har takläggaren slarvat med den biten och kört på med asfaltsklet så skall man reklamera så det visslar om det och företaget åker garanterat på att fixa det, konsumentköplagen gäller! Nu var dock Garbos besiktningsman som var här den 16 oktober helt nöjd, så jag litar på detta.
I mitt fall har Willa Nordic AB anlitat Benny Papp för att anlägga Derbi Color på mitt låglutande tak, 4 grader. Vad jag förstår från Garbo besiktningsman så har Benny utfört ett mycket gott och noggrant arbete.
Jag har nu läst på nätet att Derbigum inte är något att satsa på, det är en APP-papp. Jaha, det var lite sent att få reda på detta. DerbiColor ligger nu på taket.
Det är bättre om du satsar på en SBS-papp typ Mataki eller Icopal, läste jag. SBS-pappen är mjukare och bättre anpassad till vårt klimat. Derbigumet släpper gärna i skravarna om det inte görs rätt. Ojoj, desto viktigare är det då att veta att det har gjorts korrekt.
Särskilt viktigt är det att reklamera nu om det inte är korrekt, då garantitiden enligt Garbos besiktningsman endast gäller två år. Detta ställer jag mig mycket undrande inför.
Vidare har jag läst på nätet att man idag nästan uteslutande använder enlagstäckningar och man helklistrar inte utan man fäster in materialet mekaniskt med skruv+bricka (som då skruvas i överlägget på underliggande matta). Stämmer detta i mitt fall?
Det anses vara att föredra då byggnaden på så sätt har en chans att röra sig under pappen, gentemot helklistring där risken för brott i pappen pga. rörelser är mycket större. I vilket fall skall inte en enlagstäckning helklistras, den skall antingen strängklistras eller fästas mekaniskt. En tvålagstäckning brukar däremot helsvetsas. Vilket är det i mitt fall?
För hur lång tid kan jag få tätskiktsgarantier? Jag vill ha garantier på att taket inte kommer att läcka i framtiden. Hur länge utgör mitt val av tak ett säkert tak?
Inkluderade bilagor i köpekontraktet: 1) Ritning, 2) Tillverknings- och leveransbeskrivning, 3) Det finstilta... utgåva 11, vilket innefattar: Översikt, allmänna avtalsvillkor AA05, Konsumenttjänstlagen (1990: 932: 10 års konsumentskydd). Hur stämmer denna uppgift med Garbo:s representants uppgift? Har jag missförstått något här? Jag får tala med min advokat som är specialist på entreprenadrätt.
Fel = Avvikelse som innebär att del av entreprenaden inte har utförts på ett kontraktsenligt sätt, vilket här definieras som felbegreppet enligt 9 och 58 §§ i Konsumenttjänstlagen.
Särskilda avtalsvillkor i ABS09, med tillägget: Säljaren ansvarar för fel i varan som framträder inom två (2) år från varans överlämnande (Enligt Konsumenttjänstlagen (51-61 §§) ABS 09. Entreprenadkontrakt (ABS 09).
I konsumenttjänstlagen är den så kallade ansvarstiden tre år, men om arbetena utförs på byggnader eller anläggningar så är ansvarstiden 10 år om inte annat följer av garanti eller liknande utfästelse.
För rörentreprenören är ansvaret normalt 10 år räknat från den tidpunkt arbetena avslutades eller från godkännande slutbesiktning om sådan ägt rum (i mitt fall äger den rum 26 oktober 2012). Under denna period ansvarar entreprenören för fel, men det är beställaren som har bevisbördan för att fel föreligger.
Om en rörläggare utför rörarbeten som är en del av en småhusentreprenad, det vill säga uppförande eller tillbyggnad av en eller tvåbostadshus, har denne dock ett garantiliknande ansvar under de två första åren av ansvarstiden (§ 59 i konsumenttjänslagen).
Om fel framträder under denna period förutsätter man att entreprenaden är felaktig. För att gå fri måste rörläggaren som entreprenör göra sannolikt att förhållandet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller till exempel på vanvård eller onormalt brukande. Under de två första åren är alltså bevisbördan omvänd på liknande sätt som vi har i de kommersiella entreprenadavtalen (AB 04/ABT 06).
I
konsumentköplagen (1990:932) står vilka rättigheter du har som konsument när du köper en vara i en affär. I
konsumentköplagen finner du bland annat vilka regler som gäller om du inte är nöjd med varan och vad du då har rätt att kräva av säljaren.
Konsumentköplagen är en i huvudsak tvingande lag. Det innebär en stor fördel för dig som konsument eftersom det betyder att näringsidkaren inte får ger dig sämre villkor än vad som står i lagen.
Du har alltid rätt att avbeställa en vara innan den har levererats till dig. Säljaren kan då inte kräva att du ska fullgöra köpet och betala för varan. Han har däremot rätt att kräva ersättning av dig för kostnader han har haft i samband med beställningen, exempelvis fraktkostnader.
För att säljaren ska ansvara för fel på varan krävs att felet är ett ursprungligt fel som fanns redan när du köpte varan.
Fel som visar sig inom sex månader efter det att du köpte varan anses alltid vara ett ursprungligt fel som säljaren ska åtgärda utan kostnad för dig. Han behöver dock inte ta ansvar för felet om han kan bevisa att du har orsakat det, till exempel genom att inte ha följt skötselanvisningar eller genom vanvård. Om det har gått mer än sex månader sedan köpet så är det du som måste bevisa att varan var felaktig vid köpet.
Först av allt måste du reklamera den felaktiga varan hos säljaren inom skälig tid efter att du upptäckte felet. Det betyder att du muntligt eller skriftligt meddelar säljaren att du inte vill ha varan. Du måste också förklara varför du anser att varan är felaktig. Du bör reklamera varan högst två månader efter att du upptäckt felet.
Fel som uppstår inom tre år efter det att du köpte varan kan du reklamera. Efter tre år har du förlorat din rätt att reklamera, under förutsättning att du inte har en garanti som gäller längre än tre år.
I första hand har du rätt att få varan utbytt eller reparerad. Om inte säljaren reparerar eller byter ut varan inom skälig tid har du rätt att kräva prisavdrag eller att häva köpet. För att du skall ha rätt att häva köpet krävs att felet är av väsentlig betydelse för dig.
ABS 09 - Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader. Entreprenadavtal för uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus som näringsidkare utför åt en konsument.
Kontraktsformulär avsett att användas i avtal avseende småhusentreprenader där enskild konsument är beställare är antagna av Sveriges Byggindustrier, Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund m.fl.
När arbetena på byggplatsen utgör den övervägande delen av säljarens åtagande skall entreprenadavtal (
ABS 09 Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader) och inte regler för köpeavtal användas.
För att komplettera och förtydliga lagen har Sveriges Byggindustrier (BI) tillsammans med Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund m.fl. enats om Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare, ABS 09. Överenskommelsen innefattar förutom bestämmelserna även Entreprenadkontrakt (ABS 09) och kontraktsbilagan Ändringar och tilläggsarbeten (ABS 09).
Jag nämner här bara två problem som kan orsaka mögelproblem framöver i mitt fall.
Vid Willa Nordic AB:s leverans av husstommen den 2 april 2012 då två hela ytterväggar var för korta (köksväggarna) fick byggfirman (Smarholmens bygg AB) fundera ut hur de skulle kunna få väggarna i ett sådant skick att det gick att montera på takstolarna.
Vi ser ytterväggen till köket i dess västerläge här på bilden. Den bärande balkens funktion var att utgöra underlag för en eventuell påbyggnad av en takterrass i framtiden.
När väl problemet med de för korta köksväggarna var löst (brädor fick spikas på på toppen av väggarna för att få dem i korrekt nivå för att kunna spika på takstolarna) var det dags att spika på råsponten. Men vad hände? Råspontluckorna från Willa Nordic AB var feldimensionerade! Det är ju knappt så man tror det är sant. Byggarna fick såga till råspontluckorna så att det gick att få på något av dem. Detta inträffade alldeles före påsk, då oväder väntades. Vad skulle Smarholmens duktiga byggare ta sig till? De fick helt enkelt försöka täcka huset med presenningar (de hade inga industripresenningar till hands, utan vanliga enkla från bensinstationen) och mjukplast. De försökte fästa dessa så gott det gick. Det var ett hopplöst företag. Presenningar och mjukplast blåste av varje dag under påsken. Byggarna fick ringas in för att återigen fästa dessa. Vad blev konsekvenserna av detta? Ja, resultatet var att det kom in hur mycket vatten som helst, långt över syllarna. Efter påsk förde byggarna en hård ojämn kamp mot regnet och vattnet inne i huset. Vattendammsugare förslog inte alls.
Se bilder här på hur det såg ut den 10 april. Huset restes den 2 april.
Hur mycket av väggmaterialet blev vattenskadat under tiden? Hur stor risk föreligger att jag så småningom kommer att få mögelskador i huset? Hur sker mögeltillväxt? Går det att lita på att de fuktmätningar som senare har gjorts verkligen kan förutsäga att det inte blir mögelangrepp framöver? Varför har jag inte fått protokoll från dessa mätningar? Vilka garantier kan jag få att det inte sker mögelangrepp framöver?
Nästa stora problem var att fasaden inte var påspikad i Stockaryd, Willa Nordic AB:s fabrik, vilket var avtalat. Willa Nordic AB levererade dessutom fel fasad, inte alls värmebehandlad furu från Moelven utan en furu fasad från Stenvalls Trä i Norr. Till slut lyckades jag vinna denna strid och fick rätt fasad levererad. Jag är mycket glad över att jag orkade framhärda min rätt till den fasad jag hade sett ut. Jag fick reda på att Stenvalls var 40%! billigare, att det var en kvalitetsskillnad mot den jag hade valt var jag helt på det klara med. I den finstilta texten i kontraktet med Willa Nordic AB framgick att de skulle ha rätt att leverera likvärdig eller bättre material om det var så att leverantörsföretaget i fråga inte kunde leverera. Jag undersökte saken, kontaktade Moeleven och fick klart för mig att det fanns fulla lager av det fasadvirke jag hade beställt från det att Willa Nordic AB och jag skrev på kontraktet. Det fanns ingen grund alls för Willa Nordic AB att leverera något annat än det som ingick i Tillverknings- och leveransordern med dem. Att de sedan hade mage att skicka hit sin förhandlare för att övertala mig att ta emot den felaktigt levererade fasaden kan jag inte annat än förundra mig över.
Den vackra fasaden från Moelven blev till slut påspikad, till och med mycket fint spikad av PE Bygg. Det tog emellertid sex månader innan den slutligen var helt klar, vilket enbart berodde på oföretagsamhet, dåligt engagemang och dåligt ansvarstagande från Willa Nordic AB:s sida. Alltför knapp leverans ledde till brist på brädor, och vad som sedan hände är en gåta för mig. Återigen fick jag känna mig helt förundrad över Willa Nordic AB:s oföretagsamhet!
Innanför fasaden fanns en klimatduk, och entreprenadansvarig vid Willa Nordic AB Peter Grip framhöll att jag inte alls behövde vara orolig över framtida mögelangrepp där fasaden saknades i avvaktan på att ytterligare brädor skulle anlända. En monterad klimatduk ansågs skydda mot vätan och luftspalten som var innanför fasaden skulle göra att allt skulle vara torrt, allt enligt Peter Grip. Jag tycker nog inte att det ser så helsäkert ut här. Visst kan vatten sippra in här?
Här ser vi också en knepig konstruktion. Bottenplatten gick helt enkelt inte hela vägen ut mot där garagetaket tog vid. Byggarna fick kitta igen detta hål, som så småningom putsades. Till mig sade de; Var lugn, sådant här sker på alla byggen. Min reflektion över detta är: Var är professionaliteten?
