Räkna ut virkesåtgång

Nr 54 22 sept 2011 Räkna ut virkesåtgång




Virke till ytterväggarna: hur mycket går åt till 1 kvm vägg?

Exempel för spontad panel:

En väggyta på 10 kvm skall kläs med en spontad panel som har en täckande bredd av 85 mm.
Åtgången blir 11,76 lm/m2, dvs. 10 kvm 11,76 = 117,6 lm (exkl. spill).

Virkesåtgång reglar, bärläkt m.m. Löpmeter per kvm (exkl. spill)

c-avstånd mm lm/kvm, c-avstånd mm lm/kvm

200 5,00 600 1,67

300 3,33 800 1,25

400 2,50 1000 1,00

500 2,00 1200 0,83

OBS! Till summan löpmeter skall adderas längden av en regel eller läkt.

Exempel 1:

Liggande reglar med centrumavstånd 600 mm, till en väggyta med höjd 3 m och längd 12 m.

Åtgången blir 1,67 lm/2, dvs 3 x 12 = 36 kvm x 1,67 = 60,12 lm + längden 12 m = 72,12 lm (exkl spill)

Exempel 2 för stående reglar:

Stående reglar med centrumavstånd 600 mm, till en väggyta med höjd 3 m och längd 12 m.

Åtgången blir 1,67 lm/kvm, dvs 3 x 12 = 36kvm x 1,67 = 60,12 lm + höjden 3 m = 63,12 lm (exkl spill).

Konstruktionsvirke:
* 45 regelverk s 600
* 220 regelverk med 200 cellplast pålimmad på utsidan



Reglar C24   

Reglar stämplade K24/C24 är hållfasthetssorterade reglar. Dessa används där kravet på hållfasthet är stor t. ex. ett bjälklag.


Moelven rekommenderar hållfasthetssorterat virke för bärande konstruktioner i hus. Reglar klassade som  K24/C24 är alltid stämplade med texten K24/C24 och producentens certifikatsnummer.



Reglar C24 Fingerskarvade
När du behöver riktigt långa reglar kan du använda fingerskarvade K24/C24 reglar. Moelven erbjuder de vanliga dimensionerna i 6,5, 8,5 eller 10,5 meter.



Väggreglar
Väggreglar kan användas i enklare konstruktioner. En vanlig väggregel eller också så kallad "utskottsregel" , kan används där inga särskilda krav är föreskrivna på hållfasthet. Tumregeln är att dessa alltid skall användas stående, alltså inte som bärande bjälklag, takstolar etc.



Kortreglar
En regel som är tillpassad väggens höjd! När du vill slippa spill och göra jobbet enklare väljer du en kortregel från Moelven. Vi erbjuder kortreglar från 45x45 till 45x145 i längderna 2,4, 2,5 och 2,7m.



Sparrar oimpregnerad
Sparrar är en rektangulär regel som ofta används som stolpar. Moelvens sparrar är tillverkade av furu.



Formvirke
Formvirke används där kravet på virkeskvalitet inte är så stor, t.ex. för gjutning.



Moelven Regel C14
Om du önskar en bättre regel skall du välja en Moelven Regel. Moelven Regel har en bättre formstabilitet och har tagits fram ur en bättre virkeskvalitet. Moelven Regel kan användas i de flesta konstruktioner som till väggar i bostadshus och i övriga byggnationer som t. ex förråd, bodar etc.

Se Boverkets Konstruktionsregler, BKR, BFS 1993:58 med ändringar t.o.m. 2003:06.

Täckande bredd

För virke enligt svensk standard. Virkesåtgång till 1m². Teoretiska värden, spill ej medräknat.

Originalsågat virke Hyvlat virke Spontat virke tjocklek 13-23mm Spontat virke tjocklek 13-23mm Bredd mm Åtgång löpmeter Bredd mm Åtgång löpmeter Täckande bredd mm Åtgång löpmeter Täckande bredd mm Åtgång löpmeter 50 20,00 45 22,22 38 26,32 37 27,08 63 15,87 58 17,24 51 19,61 50 20,00 75 13,33 70 14,29 63 15,87 62 16,13 100 10,00 95 10,53 88 11,36 87 11,49 115 8,70 110 9,09 103 9,71 102 9,80 125 8,00 120 8,33 113 8,85 112 8,93 150 6,67 145 6,9 138 7,25 137 7,30 175 5,71 170 5,88 163 6,13 162 6,17 200 5,00 195 5,13 188 5,32 187 5,35 225 4,44 220 4,55 213 4,7 212 4,72 Kvalitet Alla lister vilkas totalbredd eller totalhöjd är 28 mm eller mindre skall ha kvalitet enligt klass A. Klass A Lister av hög kvalitet, utförda av furu och huvudsakligen avsedda för genomsynlig ytbehandling. I mitt fall - gäller detta innertaket som jag vill ha i furu, och vitlaserat. Jag får kontrollera vilken klass det virke för innertaket som Willa Nordic AB har offererat har. Jag inser nu, 2012-07-07 att jag borde ha läst igenom min egen bloggtext innan jag skrev på tillverknings - och leveransordern till Willa Nordic i december 2012. Nu när takvirket har levererats har jag insett att jag borde ha varit noggrannare. Det levererade virket är finsågad gran, vilket inte lämpar sig för lasyr. Det blir än grövre, håren reser sig. Det kommer att vara en riktig dammsamlare. Det är inte fritt från kåda. Det är en Funkispanel, falsad, som kommer att tjocklaseras, och sättas upp dolt med stift. Det blir 3 mm "rännor" emellan brädorna. Så blir det även intill väggarna och ingen taklist Allt virke skall vara rätvuxet, fritt från blånad, märgränder, kådlåpor, kådved, sprickor och urslag. Endast kvistar med högst 7mm kvistmått tillåts. Kontrollera om innertaksvirket uppfyller dessa krav. Klass B Lister av normalkvalitet, utförda av furu eller gran i huvudsak avsedda för målning med täckfärg. Allt virke skall vara fritt från utpräglad kådved och genomgående sprickor. Övriga sprickor med 1/2mm bredd tillåts. Enstaka kådlåpor med högst 2mm bredd tillåts. Kvistar får vara högst - största måttet - en tredjedel av listens största bredd. Detta gäller golvlister, innerdörrsfoder och lister, vilka kommer att vitmålas i NCS 0502. Klass C Används huvudsakligen till emballage. Vanliga trävaror med lämpliga sorter och träslag Typ av trävara Sort Träslag Dimensionshyvlat virke t.ex. reglar, bjälkar m.m. G4-2–G4-3 (B–C) Furu och gran Konstruktionsvirke G4-0–G4-2 (A3–B) Furu och gran Råspontat virke G4-2–G4-3 (B–C) Furu och gran Formvirke G4-3 (C) Furu och gran Emballagevirke G4-3 (C) Furu och gran Ytterpaneler, vindskivor G4-0–G4-1 (A3–A4) Gran Innerpaneler G4-0–G4-2 (A1–B) Furu och gran Planhyvlat virke för invändiga snickerier G4-0–G4-1 (A1–A4) Furu  Golvträ G4-0–G4-2 (A1–B) Furu och gran Lister G4-0–G4-1 (A1–A4) Furu Staket och plank G4-0–G4-2 (A3–B) Gran, ev.impregnerad furu Virket kapas vanligen i de standardiserade längderna 1800, 2100, 2400–5400 mm, det vill säga multiplar av 300 mm mellan 1800 och 5400 mm. Normalt lagerhålls hos sågverk och bygg- och trävaruhandlare längder upp emot 5 meter, större längder och exaktkapade längder kan beställas. Virket är då ofta fingerskarvat. En finsågad yta erhålls genom sågning av torrt virke oftast i samband med hyvling. Den finsågade ytan kan vara cirkelsågad eller bandsågad. En hyvlad yta är en slät yta som uppnås genom att skarpa skärverktyg bearbetar ytan med en hög hastighet. Spontad spårpanel med fasade kanter Tre hyvlade sidor Dubbelfasspont Tre hyvlade sidor Stockpanel* Fyra hyvlade sidor Ytterpanelbräder

Bastu

nr 53 22 sept 2011 Bastu


Då jag avvaktar med byggnation av det översta planet, har bastun flyttats ned från det översta planet till plan 1, bakom sovrummet i det utrymme som var tänkt som klädkammare. Bastun separeras från badrummet med en glasvägg inklusive en glasdörr.



Bastun blir inte stor - 2,8 kvm. Det blir utrymme för två lavar, den översta blir 1,2 meter och den nedersta 1 m bred. Avståndet från nedersta laven till aggregatet blir 0,70 cm, vilket är ok.



Bakre väggen och tak i bastun blir i asp. Kortväggarna, golvet och golvlister i klinker.

Laven i bastun blir i asp. Jag ritar den själv och Ingvar Andersson vid Ting i Trä i Varberg bygger laven och skyddsräcken dels mot glasväggen till badrummet dels som ryggstöd mot klinkern bakom lavarna.



Bastuaggregat i kombi utförande, vanlig torrbastu och ångbastu.



Ventilation ordnas genom att glasdörren mellan bastun och badrummet sänks från taket och höjs från golvet. Det blir alltså en springa på vardera stället.


Belysning under laven samt lampa i taket från Kairo.

Inbyggda låga skåp i biblioteket

nr 52 22 sept 2011 Inbyggda skåp i biblioteket


För jämförelse; se byggnation av låga skåp som skedde vid ombyggnaden i Billdal 2008:

Låga skåp översta planet i Billdal. Skåpen var uppdelade på två delar så som jag också vill ha det i Åsahuset, men i Åsahuset kommer en öppen spis att komma i mitten av längan av "skåp".



I Billdalshuset var varje del var ca 4 meter lång, och 450mm höga. I Åsahuset blir skåpen 1180mm långa, 450mm höga, fördelat på fyra indelningar, var och en ca 295mm breda inklusive mellanstödet.



Samma material används som i Billdal. Bänkskivan (se smalare "ribbverk" invid väggen, på bilden här nedan) blir i massiv bok i fullängd, synliga delar av stommen blir i bokfanér i klarlack.


Det blir inga dörrar till dessa skåp i Åsahuset, vilket delvis var fallet i Billdalshuset.

Bänkskivorna skall också kunna gå att sitta på, om vi ibland blir många.

Taklutning och takisolering

nr 51 22 sept Taklutning och takisolering



Under hösten 2011 önskade jag fortfarande ändra takets lutning till åtminstone 10 grader. Nästan all takbeklädnad förutom papp kräver en större lutning än de 2 grader som huset är ritat med i nuvarande läge.


Det jag så småningom lyckades åtstadkomma i diskussioner med arkitekten vid Willa Nordic AB, Stefan Rupert, var en 4 gradig taklutning. Det gör åtminstone att regnvatten rinner över takbeläggningens skarvar. Takbeläggning kommer att vara DerbiColor, med look av grå skiffer.



Det är fortfarande ett låglutande tak med fackverkstakstolar.



Frågan är om det därmed blir utrymme för mer takisolering? Jag har läst på nätet och hört med byggare i bekantskapskretsen att 500mm lösullsisolering är att föredra.



Det betyder inte så mycket att väggarna blir tjockare, det viktiga är taket. Värmen går ju som bekant uppåt, och finns det då inte tillräckligt med isolering blir det lätt kallras (tror jag).



Den sjuttonde april 2012 då stora delar av underlagspappen har lagts på taket, har också stora delar av kartongpapp monterats under råsponten för att hindra att lösullsisoleringen tränger ända upp mot råsponten när de sprutar in denna isolering. Det skall vara en luftspalt mellan råsponten och kartongpappen.



Hade det inte varit bra med en tät duk ovan isoleringen utifall att det blir något hål i taket?

Fuktskador

nr 50 19 sept 2011 Fuktskador


När det gäller fuktskador är Västkusten, från Skåne till norr om Göteborg, värst drabbade områden. Där är det mer regel än undantag att det har läckt in, enligt Anders Jansson, SP.



– Det finns en klar koppling mellan väderutsatt läge och läckage. På ställen där det inte är väderutsatt läge där har vi inga inläckage, även om det finns stora otätheter, säger han.



Med väderutsatt läge menar han vindtryck. När det regnar rinner vatten utmed fasaderna. Hård vind trycker sedan in vattnet i otätheterna. På Västkusten är fasader som är vända mot syd, sydväst och väst mest utsatta för hårt vindtryck.



– Vi har mätt fukt i alla våra färdigställda projekt med en oberoende konsult. Resultatet är väldigt bra. Det gör oss naturligtvis konfunderade, säger Johnny Kellner, utvecklings- och miljöchef på Veidekke Bostad.



Då garaget kommer att muras och putsas behöver jag tänka igenom frågan om risken för fuktskador.

Ansökan om nytt reviderat bygglov 2011-09-19

Nr 49 Nytt reviderat bygglov behövs 2011-09-19




Det behövs ett nytt reviderat bygglov då jag pga att bygget blir för dyrt i relation till min budget tar bort husets översta plan.


Jag låter dock bygga huset så att det i framtiden kan gå att bygga även detta översta plan, vilket jag tror ökar husets andrahandsvärde.


 Det viktiga, enligt Bengt-Åke Sarras på Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, är att jag tar hänsyn till detaljplanen. Den säger att byggnadshöjden inte får vara högre än 4,50 meter och att nockhöjden inte får överskrida 7,0 meter.


 Jag vill att vi frångår det mycket platta tak som tidigare ritningar innebar. Plåtslagaren vill ha minst 10 graders lutning på taket. Jag vill att detta framgår ur reviderade ritningar. Sarras vill att vi lämnar in reviderad ritning på fasaderna, då jag vill öka taklutningen till åtminstone 10 grader. Plåtslagaren menar att det absolut är mycket bättre. De vill helt enkelt inte lägga plåt på ett tak med mindre än 10 graders lutning.


 Det vore faktiskt också bra med en särskild takritning.


 Jag vill mycket gärna behålla takterrassen då det i annat fall blir svårt att kunna njuta av kvällssolen.


 Denna takterrass får behålla sin nuvarande belägenhet ovanför kök/matplats. På utsidan av huset, på baksidan (dvs västerut) placeras då en trappa av något slag.


 Bengt-Åke Sarras vill också ha en reviderad planritning då jag kommer att göra vissa ändringar på bostadsplanet. Jag låter flytta badrummet till det som var tänkt som klädkammare, hit flyttas också bastun från plan 2.  Det blir en vanlig dörr (ingen skjutdörr) mellan sovrummet och badrummet.



Vidare blir det en glasvägg och glasdörr mellan badrum och bastu så som var planerat på övervåningen.


 Fönster och fönsterdörr från fd klädkammaren behålls ut mot husets baksida.


Fönster i sovrummet flyttas något längre in i sovrummet.


 Väggen mellan nya arbetsrummet och sovrummet ”rakas” ut.


Fönstret i fd badrummet (nya arbetsrummet) byts ut mot ett liknande fönster som i sovrummet.


Där badrummet låg blir nu ett arbetsrum för mig där även en gästsäng skall kunna placeras. Det blir en dörr mellan arbetsrummet och entrén. En dörrkarm byggs även i väggen mellan arbetsrummet och sovrummet utifall det blir förändringar i framtiden.


 Klädkammaren placeras i det fd trapphuset, med dörr från sovrummet.


Vidare så flyttas väggen mellan gästtoaletten och förrådet så att det blir plats för en gästdusch i gästtoaletten.


 Jag önskar vidare att vi redovisar en reviderad situationsplan där fixeringspunkten blir placerad minst 50 cm högre upp, kanske till och med 75 cm högre upp. Det finns åtminstone två viktiga skäl till detta.


 Ett skäl är att jag då inte behöver planspränga så mycket, förhoppningsfullt inte alls, under huset, vilket förbilligar byggnationen. Det leder i och för sig till en ökad förhöjning av infartsvägen till huset, men då det är så lång sträcka vi har på oss utifrån Berndt Anders väg borde detta inte leda till alltför stort problem. Vi borde också kunna använda en del av schakt- och sprängmassorna till en utjämning.


 Det behövs även en utjämning av marken på den norra sidan av huskroppen. Förmodligen kommer det här att behövas L-stöd (eller gjuten stödmur som kanske är billigare) för att hålla dessa fyllnadsmassor.


Ett annat skäl är att huset då bättre klarar vattenrinningen mot huset. Egentligen skall ett hus ha ca 3 meters frånlutning (tror ca 10 grader) från huset så att vattnet inte rinner mot huset. Det är svårt att tillgodose då min tomt sluttar mot huset på tre sidor, från söder (berget), från väster och från norr. Dessa bergssluttningar ligger bra mycket närmre huset än 3 meter.


 Vi behöver därför be kartavdelningen om en ny utsättning som tar hänsyn till dessa synpunkter.

Klimatzon III

nr 48 14 sept 2011 Klimat zon III

Max tillåten energiförbrukning för ej eluppvärmda hus: 110 kWh/m²/år

'
Max tillåten energiförbrukning för eluppvärmda* hus: 55 kWh/m²/år--- detta klarar jag gott och väl.

Max tillåten installerad effekt: 4,5 kW (+25 W/m² om huset är större än 130 m², gäller de m² utöver 130 m²)


Område: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Blekinge, Hallands och Gotlands län.