2011-05-14, fick jag Byggsamrådsprotokollet från förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, daterat 2011-06-09, dnr 2010-1828, för min fastighet Åsa 3:333.
Närvarande: Lisbeth Hedelin, byggherre
Michael Hjälmeby, Willa Nordic AB
Bertil Karlsson/Alm, Kvalitetsansvarig
Marie Carlsson, Plan & Bygg, ansvarig handläggare
Bygglov beviljades 2011-04-29, tjm § 5386
Bygganmälan inkom 2010-12-13
Kvalitetsansvarig: Bertil Karlsson/Alm godkänns som kvalitetsansvarig för detta projekt.
Projektredovisning
Projektörer - entreprenörer
Entreprenadform: total, general
Planering
Byggstart sker omgående. Åtgärden beräknas vara färdigställd oktober 2012.
Utstakning - lägeskontroll
Utstakning och lägeskontroll utförs av förvaltningens kartavdelning. Kontakta kartavdelningen, Kenneth Regestam, tel 0300-835091, för beställning av utsättning. Grovutstakning och höjdsättning är utförd.
Bärförmåga, stadga och beständighet BVL 2 § 1
Undergrund av berg (Lisbeths anteckning: postglacialt grus, gränsande i väster till urberget)
I det fall sprängning erfordras, erinras om besiktningsskyldighet av närbelägna fastigheter.
Grundläggs med platta på mark och underliggande 300mm markisolering samt randisolering i erforderlig omfattning.
Yttervägg i bottenplan (Lisbeth: garaget) muras i LECA massivblock, kompletteras med kontreforpelare. Väggar på övre plan samt mellanbjälklag utförs i trä, lösvirke.
Takstolar i prefab. fackverkstakstol.
Säkerhet i händelse av brand BVL 2 § 2
Kommer att utföras enligt BBR kap 5.
Brandvarnare skall finnas i vardera plan i anslutning till sovrum.
Garage skall avskiljas i erforderlig brandteknisk klass.
Intyg från skorstensfejarmästare inlämnas i samband med ansökan om slutbevis.
Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö BVL 2 § 3
Tapp-, spill- och dagvatten ansluts till kommunens ledningar.
Förvaltningen för Teknik skall slutbesiktiga anslutningen före igenfyllnad.
Kontakta Kenneth Algelind, förvaltningen för Teknik, tel. 0300-834933.
Slutbesiktningsintyg inlämnas till Plan & Bygg i samband med ansökan om slutbevis.
Utvändig ledningsdragning i mark, tapp-, spill- och dagvattenledningar, redovisas på situationsplan som relationsritning och inlämnas till Plan & Bygg i samband med ansökan om slutbevis.
Uppvärmning genom bergvärme. Vattenburen värme, golvvärme.
F-ventilation utan återvinning. Ytterväggsventiler som tilluft (Lisbeth: Fresh-ventiler).
Injusteringsprotokoll för ventilation, inlämnas i samband med ansökan om slutbevis.
Byggherren informerades om vikten av fackmässighet avseende vatten- och avloppsinstallation samt ytskikt (typ säker vatteninstallation).
Byggnaden skall utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt (BBR 6:5).
Fastigheten är belägen inom normalriskområde för radon med undergrund som kan innehålla material med normal till hög radiumhalt enligt kommunens kartering.
Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m3.
Grundläggning utförs radonskyddande med särskilda åtgärder för att erhålla en lufttät bottenplatta.
Bergvärme som energikälla, anmälan skall göras till Miljö & Hälsoskydd.
Säkerhet vid användning BVL 2 § 4
Kommer att utföras enligt BBR kap 8.
Skydd mot buller BVL 2 § 5
Kommer att utföras enligt BBR kap 7.
Energihushållning och värmeisolering BVL 2 § 6
Kommer att utföras enligt BBR kap 9.
Beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning vid projektering inlämnades vid samrådstillfället. Uppgift om genomsnittliga värmegenomgångskoefficient kompletteras med i den tekniska beskrivningen.
Byggnadens energianvändning skall kontinuerligt kunna följas upp genom ett separat mätsystem.
Den färdiga byggnadens specifika energianvändning skall verifieras genom mätning. Mätningen bör utföras under en sammanhängande 12-månadersperiod och avslutas senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Byggherren tillser att protokoll från mätning inlämnas till Plan & Bygg.
Byggherren informerades om att nya byggnader skall energideklareras senast två år efter att byggnaden har tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis har utfärdats.
Uteluftskanal som tilluft för öppen spis/braskamin.
Lämplighet för avsett ändamål BVL 2 § 7
Kommer att utföras enligt BBR kap 3.
Tillgänglighet BVL 2 § 8
Kommer att utföras enligt BBR kap 3.
Besiktningsprotokoll för hiss skall inlämnas till Plan- och Bygg i samband med begäran om slutbevis.
Kontrollplan
Förslag till kontrollplan redovisades.
Redovisning av handlingar som erfordras före byggstart
Byggnation får inte påbörjas förrän ett bevis om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd har inlämnats till Plan & Bygg.
Redovisning av handlingar som erfordras under byggnationen
Teknisk beskrivning. K-ritningar: grundläggning med sektion, vertikalsektion huvudbyggnad
Relationsritningar
Relationshandlingar (A-ritningar) skall inlämnas i händelse av mindre avvikelse från fastställda/inlämnade handlingar.
Övrigt
Arbetsmiljöplan diskuterades. Kommer att finnas på byggplatsen.
Sökanden uppmanas ta kontakt med vägföreningen/samfälligheten före byggstart.
Slutbevis
Kvalitetsansvarig följer upp kontrollplanen och lämnar in den ifylld tillsammans med handlingar och intyg enligt ovan.
Bygglovsavdelningen
Marie Carlsson
Bygglovsingenjör
14 juni 2011
Kontrollplan
Jag har nu fått beslut om kontrollplan, vilket togs den 2011-06-09, Dnr 2010-1828. Bertil Alm skickade in ett förslag 2011-06-03 till kontrollplan till Kungsbacka kommun en vecka innan byggsamrådsmötet.
Det gäller min fastighet Åsa 3:333. Enbostadshus - nybyggnad.
Bygglov beviljat 2011-04-29, tjm 5386.
Bertil Alm är behörig för detta projekt, som kvalitetsansvarig.
Följande anmälningar skall göras till kommunen:
När arbetet är klart: begäran om slutbevis.
Handlingar skall inlämnas:
Innan arbetet påbörjas: se under beslut om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd.
Under arbetets gång: Teknisk beskrivning och konstruktionsritning för grund och överbyggnad
Vid avslutat arbete:
- signerad kontrollplan
- utvändig ledningsdragning i mark (VA- och dagvattenledningar)
- injusteringsprotokoll för ventilation
- slutbesiktningsintyg VA-anslutning
- bevis om lägeskontroll
- intyg att åtgärden överensstämmer med beviljat bygglov alternativt relationshandlingar (A-ritningar) i händelse av mindre avvikelse från fastställda handlingar
- besiktningsprotokoll för hiss
Beslut om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd: Åtgärden är av sådan art att bevis om tecknad byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd skall inlämnas innan arbetet påbörjas.
Redovisning som erfordras av byggherren: Protokoll från mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden.
Undertecknat av Marie Carlsson från Bygglovsavdelningen
Bygglovsingenjör
Det gäller min fastighet Åsa 3:333. Enbostadshus - nybyggnad.
Bygglov beviljat 2011-04-29, tjm 5386.
Bertil Alm är behörig för detta projekt, som kvalitetsansvarig.
Följande anmälningar skall göras till kommunen:
När arbetet är klart: begäran om slutbevis.
Handlingar skall inlämnas:
Innan arbetet påbörjas: se under beslut om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd.
Under arbetets gång: Teknisk beskrivning och konstruktionsritning för grund och överbyggnad
Vid avslutat arbete:
- signerad kontrollplan
- utvändig ledningsdragning i mark (VA- och dagvattenledningar)
- injusteringsprotokoll för ventilation
- slutbesiktningsintyg VA-anslutning
- bevis om lägeskontroll
- intyg att åtgärden överensstämmer med beviljat bygglov alternativt relationshandlingar (A-ritningar) i händelse av mindre avvikelse från fastställda handlingar
- besiktningsprotokoll för hiss
Beslut om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd: Åtgärden är av sådan art att bevis om tecknad byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd skall inlämnas innan arbetet påbörjas.
Redovisning som erfordras av byggherren: Protokoll från mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden.
Undertecknat av Marie Carlsson från Bygglovsavdelningen
Bygglovsingenjör
12 juni 2011
Byggsamråd med Kungsbacka kommun 9 juni
Byggsamråd hölls med Kungsbacka kommun den 9 juni. Projektledare Michael Hjälmeby, som representerade Willa Nordic AB, och kvalitetsansvarige Bertil Alm och jag deltog. Vi träffade handläggare Marie Carlsson.
Det framkom då att Bertil Alm har Sitac certifiering, högsta riksbehörighet. Bertil Alm redovisade sitt förslag till kontrollplan. Den hade skickats in till Kungsbacka Kommun, planavdelningen en vecka innan vårt möte.
Bertil beskrev vad han kommer att kontrollera. Exempelvis vilken armering som kommer att användas. Bertil uppgav att man kan identifiera typ av armering genom dess kamkod. Skillnad i tjocklek på kammarna och antal mellanliggande kammar ger besked om denna kod.
Bertil kommer att besiktiga sprängningen, och vibrationsmätningar av kringliggande bebyggelse. Det är viktigt med sprängarens försäkring. Se också Skadeståndslagen.
Marie upplyste om att byggsamrådet syftade till att belysa vilka krav som samhället ställer på mig som byggherre. Marie upplyste om att bygglovet beslutats den 29 april 2011, och att bygganmälan inlämnats redan den 13 december 2010 då jag lämnade in min första ansökan om bygglov (baserad på ett första ritningsförslag vilket jag sedan förkastade då tillräcklig hänsyn inte tagits till tomtmarken). Nästa ansökan behandlades då som en revision. Vi fick frågan om när byggnationen kommer att starta, och svaret var då Omgående. Michael Hjälmeby meddelade att vi kan räkna med en stomleverans om cirka 16 veckor (Lisbeths bedömning: det blir förmodligen i november) och att husbygget är klart i februari. Det visade sig senare att stomleveransen inte skedde förrän den 2 april 2012.
Marie fick reda på att det har skett en grovutstakning av huset inklusive garaget.
Vidare ställde Marie frågor om husets konstruktion. Michael uppgav att grundläggningen består av tre lager av cellplast på en underbädd av makadam och grus, vilket även gäller garaget.
För garaget gäller BBR:s regler om säkerhet, exempelvis för brand. Marie kunde då konstatera att jag kommer att ha en sluss in till hissen.
Marie påpekade också att skorstensfejarmästaren skall kontaktas för kontroll av braskamin och imkanal vid köksfläkten i köket. Dessa kontrolleras efter montaget, tryck etcetera kontrolleras.
Avloppet kontrolleras av kommunen innan det läggs igen efter nedläggning av rören. Det är viktigt att rita in rördragningen på situationsplanen. Denna ritning skall sedan skickas in till kommunen.
Marie fick reda på att Fresh-ventiler kommer att installeras, och att det blir ren frånluft, utan återvinning.
För att åstadkomma kyla i v-rum/matplats, sovrum, och arbetsrum används kylvatten från NIBE Fighter 1245 10kW. Senare bestämdes att kylvatten från värmepannan enbart används i skafferiet och förbereds för sovrummet.
Det kommer att behövas en injustering av ventilationen. Ett flödesprotokoll skall redovisas.
Risk för markradon för min tomt anses vara normal, enligt Marie. Miljö och hälsa hos kommunen utför radonkontroll om jag så önskar.
Att vi borrar för ett energiborrhål anmäls till Kungsbacka kommun. Detta ombesörjer Peter Grip, entreprenadansvarig vid Willa Nordic AB, Askim.
Det är också viktigt att huset är barnsäkert. Det handlar exempelvis om härdat glas i fönster - 60 cm ovan golv.
Marie ville ha en redovisning av U-värdet för ytterväggarna. Michael Hjälmeby lovade redovisa detta. Marie upplyste om att 0,4 är ett gränsvärde.
Vidare upplyste Marie om att energianvändningen skall följas upp med en verifikation, en energideklaration inom 2 år. Man skiljer här på hushållsel och energi för uppvärmning. Det är den senare som kommunen är intresserad av. Bertil Alm uppgav att Lasse Andersson är certifierad för att utföra denna typ av uppdrag.
Vidare skall ett besiktningsprotokoll upprättas för hissen. Det skall upprättas av en certifierad kontrollant.
Michael Hjälmeby uppgav att Garbo besiktigar, men Bertil Alm påpekade att Garbo inte gör någon som helst funktionskontroll. RC hisservice AB, Varberg kommer att leverera Aritcos plattformshiss.
Jag upplevde det hela som ett mycket bra, informativt möte.
Det framkom då att Bertil Alm har Sitac certifiering, högsta riksbehörighet. Bertil Alm redovisade sitt förslag till kontrollplan. Den hade skickats in till Kungsbacka Kommun, planavdelningen en vecka innan vårt möte.
Bertil beskrev vad han kommer att kontrollera. Exempelvis vilken armering som kommer att användas. Bertil uppgav att man kan identifiera typ av armering genom dess kamkod. Skillnad i tjocklek på kammarna och antal mellanliggande kammar ger besked om denna kod.
Bertil kommer att besiktiga sprängningen, och vibrationsmätningar av kringliggande bebyggelse. Det är viktigt med sprängarens försäkring. Se också Skadeståndslagen.
Marie upplyste om att byggsamrådet syftade till att belysa vilka krav som samhället ställer på mig som byggherre. Marie upplyste om att bygglovet beslutats den 29 april 2011, och att bygganmälan inlämnats redan den 13 december 2010 då jag lämnade in min första ansökan om bygglov (baserad på ett första ritningsförslag vilket jag sedan förkastade då tillräcklig hänsyn inte tagits till tomtmarken). Nästa ansökan behandlades då som en revision. Vi fick frågan om när byggnationen kommer att starta, och svaret var då Omgående. Michael Hjälmeby meddelade att vi kan räkna med en stomleverans om cirka 16 veckor (Lisbeths bedömning: det blir förmodligen i november) och att husbygget är klart i februari. Det visade sig senare att stomleveransen inte skedde förrän den 2 april 2012.
Marie fick reda på att det har skett en grovutstakning av huset inklusive garaget.
Vidare ställde Marie frågor om husets konstruktion. Michael uppgav att grundläggningen består av tre lager av cellplast på en underbädd av makadam och grus, vilket även gäller garaget.
För garaget gäller BBR:s regler om säkerhet, exempelvis för brand. Marie kunde då konstatera att jag kommer att ha en sluss in till hissen.
Marie påpekade också att skorstensfejarmästaren skall kontaktas för kontroll av braskamin och imkanal vid köksfläkten i köket. Dessa kontrolleras efter montaget, tryck etcetera kontrolleras.
Avloppet kontrolleras av kommunen innan det läggs igen efter nedläggning av rören. Det är viktigt att rita in rördragningen på situationsplanen. Denna ritning skall sedan skickas in till kommunen.
Marie fick reda på att Fresh-ventiler kommer att installeras, och att det blir ren frånluft, utan återvinning.
För att åstadkomma kyla i v-rum/matplats, sovrum, och arbetsrum används kylvatten från NIBE Fighter 1245 10kW. Senare bestämdes att kylvatten från värmepannan enbart används i skafferiet och förbereds för sovrummet.
Det kommer att behövas en injustering av ventilationen. Ett flödesprotokoll skall redovisas.
Risk för markradon för min tomt anses vara normal, enligt Marie. Miljö och hälsa hos kommunen utför radonkontroll om jag så önskar.
Att vi borrar för ett energiborrhål anmäls till Kungsbacka kommun. Detta ombesörjer Peter Grip, entreprenadansvarig vid Willa Nordic AB, Askim.
Det är också viktigt att huset är barnsäkert. Det handlar exempelvis om härdat glas i fönster - 60 cm ovan golv.
Marie ville ha en redovisning av U-värdet för ytterväggarna. Michael Hjälmeby lovade redovisa detta. Marie upplyste om att 0,4 är ett gränsvärde.
Vidare upplyste Marie om att energianvändningen skall följas upp med en verifikation, en energideklaration inom 2 år. Man skiljer här på hushållsel och energi för uppvärmning. Det är den senare som kommunen är intresserad av. Bertil Alm uppgav att Lasse Andersson är certifierad för att utföra denna typ av uppdrag.
Vidare skall ett besiktningsprotokoll upprättas för hissen. Det skall upprättas av en certifierad kontrollant.
Michael Hjälmeby uppgav att Garbo besiktigar, men Bertil Alm påpekade att Garbo inte gör någon som helst funktionskontroll. RC hisservice AB, Varberg kommer att leverera Aritcos plattformshiss.
Jag upplevde det hela som ett mycket bra, informativt möte.
Golvvärmesystem
LK golvvärme system är något billigare än Upinor och Roth system. Willa Nordic AB förordrar att jag väljer LK systemet.
LK kan föreslå lämplig systemlösning för mitt hus med hjälp av sitt beräkningsprogram. De behöver min planritning. Jag måste höra med Michael Hjälmeby eller Peter Grip vem som blir installatör av golvvärmen. Det visade sig senare att det blev Ale rör som utförde golvvärmeinstallationen.
LK kan föreslå lämplig systemlösning för mitt hus med hjälp av sitt beräkningsprogram. De behöver min planritning. Jag måste höra med Michael Hjälmeby eller Peter Grip vem som blir installatör av golvvärmen. Det visade sig senare att det blev Ale rör som utförde golvvärmeinstallationen.
LK tar hänsyn till material, tjocklek och egenskaper hos övergolvet när de dimensionerar systemet. Se www.lksystems.se
Enligt LKs broschyr verkar det som att LK Golvvärmelist 16 är det som behövs i mitt fall då systemet kommer att gjutas in i betong (7 cm ned i betongen). Vidare anger de att denna list används i de fall då tilläggsisolering är tillgodosedd. I mitt fall kommer övergolvet av bok att klickläggas med en underfoam under. Någon tilläggsisolering blir inte aktuell.
LK skriver: Golvvärmelisten trycks fast i underliggande byggisolering med hjälp av rörhållarbyglar. Förmodligen avses att den tryckas fast i cellplastens översta lager. Enligt Michael Hjälmeby, representant från Willa Nordic AB, läggs golvvärmerören i en plåtlist.
Golvvärmerören ”trampas” enkelt och bekvämt ned i plåtlisten. Tack vare denna list ligger rören säkert på sin plats med rätt inbördes avstånd, vilket garanterar en jämn värmeavgivning.
Frågan är vilken dimension golvvärmerören har i mitt fall? Är det 10,5 x 1,3 mm, eller 16x2,0 mm, 20x2,0mm. Jag var fortfarande 2012-04-09 osäker på detta. Denna osäkerhet råder även 2012-09-17, jag får fråga Ale rör om detta.
Vilket förläggningssätt används? Golvvärmelist används vid betonggolv. Lister alternativt plåt och rör läggs på plats för att sedan gjutas in i betongplattan. Det blir ingen ökad bygghöjd.
Övergolvet läggs till sist flytande, ovanpå golvvärmeinstallationen.
Angående rumstermostat --- jag väljer matt vit, Giras produkt. Offerten fick kompletteras på denna punkt.
Varje rum har, enligt broschyren, sin individuella värmereglering och styrning. MEN se vad NIBE säger angående Fighter 1245. /infoga/
Kommer det att finnas en injusterings/avstängnings ventil? Var sitter den?
LK Värmekretsfördelare är hjärtat i mitt golvvärmesystem och placeras centralt i det område där värmeslingorna läggs.
LK Värmekretsfördelare finns i storlekarna 2 till 12 golvvärmekretsar. I mitt fall fick det bli tre stycken, två i bostadsplanet och en i garaget. Se ritningen, GVF markeringar på ritningen visar vad som är tänkt (Golvvärmesystemet ingår inte i Willa Nordic ABs tillverknings- och leveransorder, men väl i det avtal jag har med Willa Nordic AB angående själva entreprenaden).
Ingår en flödesmätare? Jag får ta reda på detta. Var sitter den i så fall? Är den avläsbar för mig?
LK Rumstermostat styr temperaturen i alla rum. Termostater placeras, enligt broschyren, i samtliga rum, med uppgift att ”känna av” och kommunicera rummets värmebehov till värmekretsfördelarens motorventiler. Detta görs för att det skall bli en jämnare fördelning av värmen i huset. Det är således ok att ha dessa reglage i varje rum även om det som i mitt fall är en relativt öppen planlösning.
LK Rumstermostat finns i olika utföranden: LK Bas – en trådförbunden termostat, och, nyast i LKs sortiment LK ICS, som är antingen en trådlös eller en trådförbunden termostat med display. Jag väljer denna senare trådbundna termostat med display. Vad har Willa Nordic AB räknat med?
Termostaterna är, 2012-09-17, inte uppsatta. Någon display undrar jag om det blir. Jag får höra med elektrikern, tror att det är han som sätter dessa.
Det gäller också att välja en shunt som storleksmässigt passar till mitt system. Vilken storlek behövs i mitt fall? Ja, det är en hel del frågor som jag fortfarande inte har full kontroll av.
LK fördelarskåp VT --- är försett med en tät botten som fångar upp eventuellt läckagevatten och dränerar det via ett skyddsrör till ett rum med golvbrunn. Detta skåp kan byggas in i väggen, vilket gör att ”hjärtat” i golvvärmeanläggningen är enkel att komma åt samtidigt som det är dolt bakom en snygg och lättstädad lucka. Detta skåp finns även i färdigmonterat utförande. Frågan är igen vad Willa Nordic AB har räknat med för min del? 2012-09-17 blev det klart för mig att det blir ett fördelarskåp till varje GVF i bostadsplanet.
Frågan är då om vattnet kommer att ledas dit där det finns golvbrunn? Den GVF som placeras i klädkammaren, har ett rör monterat ut i badrummet där det finns två golvbrunnar.
Den GVF som placeras i förrådet där elskåp etcetera finns saknar brunn. I och för sig skulle ett rör kunna monteras genom väggen till gästtoaletten där det finns en brunn - det är bara på andra sidan väggen, så varför inte? Varför det inte blev så undrar jag skarpt över.
Värmesystemet i garaget (Nibe 1245 och UKV100) - kommer det att se ut ungefär som på denna bild? Hur ser GVF ut som placeras i förrådet och i klädkammaren på bostadsplanet?
Frågan är då om vattnet kommer att ledas dit där det finns golvbrunn? Den GVF som placeras i klädkammaren, har ett rör monterat ut i badrummet där det finns två golvbrunnar.
Den GVF som placeras i förrådet där elskåp etcetera finns saknar brunn. I och för sig skulle ett rör kunna monteras genom väggen till gästtoaletten där det finns en brunn - det är bara på andra sidan väggen, så varför inte? Varför det inte blev så undrar jag skarpt över.
Värmesystemet i garaget (Nibe 1245 och UKV100) - kommer det att se ut ungefär som på denna bild? Hur ser GVF ut som placeras i förrådet och i klädkammaren på bostadsplanet?
3 juni 2011
Tillverknings- och leveransordern är nu påskriven av mig
Ja, då har den dag äntligen infunnit sig då jag har skrivit på Tillverknings- och leveransordern. Orden går nu till Willa Nordic AB, Stockaryd för godkännande. Michael Hjälmeby, projektledaren vid Willa Nordic AB Askim accepterade en del punkter av juridisk karaktär som jag ville ha med i avtalet. Jag får hoppas att Willa Nordic AB, Stockaryd inte har några invändningar härvidlag.
När jag får Willa Nordics orderbekräftelse påbörjas i princip produktionsvecka nr 1. Huset levereras till Åsa för stomresning efter cirka 12 produktionsveckor. Ungefär samtidigt med orderbekräftelsen kommer jag att få den första fakturan, en handpenning som skall erläggas innan de sätter igång produktionen.
Eftermäle: Under tre veckor väntade jag, men det kom aldrig någon bekräftelse från Willa Nordic AB. Jag begrep till slut att något hade hängt upp sig. Det var svårt för mig att begripa vad det var, och Michael Hjälmeby, Willa Nordic Ab:s representant i Göteborg var inte nåbar. Jag hörde av mg till Willa Nordic AB, Stockaryd och fick reda på att Michael aldrig hade sänt in ordern. Än idag är det svårt att få ett klart besked om orsaken.
Under tiden skall allt markarbete utföras. Först skall jag, Michael Hjälmeby och Bertil Alm (fd Karlsson), min kvalitetsansvarige, träffa Kungsbacka kommuns företrädare angående ett byggsamråd. Innan dess går det inte att starta. Bertil Alm skickade 2011-06-03 in kontrollplanen till Plan- och byggavdelningen inför vårt byggsamrådsmöte med kommunen. Under det mötet kommer Michael Hjälmeby bland annat att presentera principskisser för husets konstruktion. Konstruktionsritningar, mer specifika och i detalj för just mitt hus, produceras i Stockaryd efter det att jag har fått Orderbekräftelsen förutsatt att de finner att allt är i sin ordning.
Under denna tid skall Michael Hjälmeby, Peter Grip som är entreprenadansvarig vid Willa Nordic AB, Askim och jag ha gått igenom allt som skall ingå i entreprenaden. Vi skall också författa ett Entreprenadavtal under denna tid. Jag vill ta ordentlig tid på mig för att grundligt gå igenom och försöka penetrera ALLT som eventuellt kan hända under denna byggprocess.
Det handlar också om vilka försäkringar som behöver tas. Willa Nordic AB, Askim tecknar en 1 årig IF husbyggarförsäkring - den handlar om skydd av olika slag för dem som arbetar på bygget. Det kommer även att tecknas en GAR-BO försäkring som innefattar dels en färdigställandeförsäkring dels en byggfelsförsäkring. Skulle Willa Nordic AB gå i konkurs innan huset är klart är det GAR-BO jag har att vända mig till för att huset skall kunna byggas klart.
Sedan gäller det också att sprängaren har en försäkring. För att vara på säkra sidan tar även jag en försäkring för att klara eventuella skadeståndsanspråk på mig om nu olyckan skulle vara framme då vi spränger. Jag tar även en villaförsäkring som svarar mot hur långt byggnationen av huset har kommit - egentligen kanske en onödig försäkring - men premien är inte så stor - och jag får en säkerhet vad gäller allt som kan hända själva huset som inte täcks av IF- och GarBo.
Avtalet om Tillverknings- och leveransordern till Willa Nordic AB, Stockaryd, handlade mycket om alla de specifika delar som husstommen och takstolarna består av.
Det handlar om vad ytterväggar, innerväggar (bärande, icke bärande), mellanbjälklag mellan våningarna (då var det fortfarande aktuellt med två våningar), och takkonstruktionen består av. Vilket u-värde kommer väggen att ha, etcetera.
Det sägs att Willa Nordic AB:s nya yttervägg har ett U-värde på 0,47, mycket bra med andra ord. Det kommer att ha betydelse för den energiåtgång som huset kommer att belastas med. Även fönster och dörrar spelar naturligtvis en roll för energiåtgången, likaså isolering under golv och mellan ytter- och innertak. Myndigheterna kräver att en energiberäkning utförs. Det har nu också gjorts en sådan i mitt fall. Den kommer att presenteras vid byggsamrådet som jag skrivit om här ovan.
Tillverknings- och leveransordern handlade också om vilka ytskikt huset skall ha, dels fasaden, yttertaket, innerväggarna, golvet och innertaket. Fasaden blir i Thermowood, finsågad i furu, från Moelven. Furun värmebehandas och blir därigenom en mycket tålig fasad, som inte kommer att behandlas ytterligare. Fasaden får helt enkelt gråna med tiden. Hela husets fasad, förutom garaget, kläs i Thermowood i furu.
Eftermäle: Vid husleveransen från Willa Nordic AB, Stockaryd den 2 april 2012, levererades en helt annan husfasad. Den var inte heller påspikad på Willa Nordics fabrik i Stockaryd som vi hade bestämt. Efteråt kan jag väl säga att det var tur då jag reklamerade deras leverans av husfasad.
Yttertaket blir i nästintill svart eller antrasitgrå färg. Detta tak läggs bandfalsat, med en bredd av 50 cm på alla tak utom det översta. Detta översta tak får Derbigum, en slags mycket tålig papp/gummi matta. All avvattning (hängrännor - rektangulära, och stuprör - runda) blir också i VMzink Anthra.
På garagetaket som kommer att luta 4 grader blir det VM zink plåt i Antracit färg. Det blir falsat tak - falsarna får dock inte vara för breda - ca 40- 50 cm breda då det i annat fall, enligt en arkitektkompis, finns risk för att taket kan blåsa av. För garagetaket blir det ingen sarg, utan detta tak blir synligt.
Under plåten kommer en krallmatta för ventilationens skull.
Om taket hade haft en större lutning hade ventilationen klarat sig bättre - luft stiger uppåt - och där luftningen hade då skett i taknock.
Nu i mitt fall stiger inte luften, men den måste ventileras ut. En lösning är att använda ventilationshuvar. Jag får kontrollera om det blir så.
Denna typ av yttertak blir det också på själva hustaken. Även dessa tak blir i 4 gradig lutning. Här använder vi sarg för utseendets skull.
I detta senare fall finns dock ett problem. Derbigum går inte alls bra ihop med zinken. Det kan bli rinnmärken. Frågan är hur vi skall lösa detta problem. Fungerar inte sargen som en skyddsfals här?
Vattenavrinning - hängrännor och stuprör blir också i VM zink antracit.
Det blir rektangulära hängrännor och runda stuprör.
Det blir också fönsterplåtar i nederkant i VM zink antracit.
Eftermäle: Av ekonomiska skäl fick yttertaket bli i Derbicolor.
Fönster och fönsterdörrar ingår inte i Willa Nordic AB:s leveransorder, utan dessa beställde jag av H-fönster i Lysekil via deras återförsäljare Karlsson & Dahl Glasmästeri AB, Varberg. Fönster och fönsterdörrar skickas till Stockaryd för montering på huskroppen. Det sker med alla fönster och fönsterdörrar förutom steppfönstret i vardagsrummets syd/ost del. Det är ett hörnfönster som "limmas" ihop. Detta fönster levereras direkt till byggarbetsplatsen och monteras av Karlsson & Dahl Glasmästeri AB, Varberg. De fönster och fönsterdörrar jag beställer har aluminium på utsidan, i antrasitfärg RAL 7016 (vi enades senare om RAL7024), och är i trä på insidan, vitmålade i NCS S 0502-y - det vill säga gräddvit. Det gäller alla fönster och fönsterdörrar utom fönsterdörren i bastun, som är obehandlad.
Garaget muras upp av lecasten, och putsas in i en färg som är så lik berget som det går att komma. Här blir det också en garageport från Ryterna (det blev senare en garageport från Hörmann), en port i antrasitgrå, och bredvid blir det en sidodörr av samma typ (denna sidodörr togs senare bort). På norra sidan om garaget byggs en utomhustrappa upp mot entrén. Det blir en trappa med två vilplan förutom det översta planet vid entrédörren.
Eftermäle: Det gick inte att åstadkomma två vilplan - trappan hade då fått gå långt nedanför garaget - feltanke från arkitekten?).
Entrédörren kommer från Bovalls dörrsnickeri AB. Dörren heter Långö och blir i svartbetsad teak eller mahogny (ingen prisskillnad, båda starka material), och det blir ett sidoljus (fönster) på båda sidor om dörren. Dörrbrädorna blir liggande. Då dörren placeras på en norrvägg blir den inte så utsatt för solljus så jag förmodar att "svartheten" kommer att klara sig bra.
På grund av ekonomiska överväganden fick det senare bli en entrédörr från Snickarper i svartbetsad teak, med två sidoljus. I övrigt allt lika.
Till garaget var det tänkt att det skulle bli Ryternas varmgarageport med Hörmanns portautomatik. Porten blir antracitfärgad. Det var också tänkt att det skulle vara en sidodörr av samma fabrikat. Detta levereras av GarageportExperten i Kungsbacka. Även här fick jag backa av ekonomiska skäl, det fick bli en garageport från Hörmann, samarbetspartner med Willa Nordic AB. Sidodörren ströks.
I entrén blir det ett klinkergolv - det återstår att välja detta. Väggarna blir i gips som målas, kulören är ännu inte HELT bestämd, men i en ljus kulör blir det. Till vänster kommer först en hissdörr från garaget, sedan ett kapprum med en gästtoalett. Därefter kommer man in i vad jag kallar för biblioteket. Här är det stora glasrutor ut mot terrassen och poolen och havet som man kan skåda långt långt bort. Här finns också en braskamin, med en utvändig rökkanal. Golvet härinne blir Junckers massiva bokgolv. Innertaket i nästan hela huset blir i Funkispanel som vitlaseras. Här blir ingen taklist utan taket läggs som om det vore en skugglist. Det blir sparsamt med lister även vad gäller golvlister. Efter kapprummet, på kortsidan av biblioteket blir det ett förråd för elcentral där även poolgrejer och utemöbelns kuddar kan förvaras.
Michael Hjälmeby och jag efter det att jag skrivit på ordern idag.
När jag får Willa Nordics orderbekräftelse påbörjas i princip produktionsvecka nr 1. Huset levereras till Åsa för stomresning efter cirka 12 produktionsveckor. Ungefär samtidigt med orderbekräftelsen kommer jag att få den första fakturan, en handpenning som skall erläggas innan de sätter igång produktionen.
Eftermäle: Under tre veckor väntade jag, men det kom aldrig någon bekräftelse från Willa Nordic AB. Jag begrep till slut att något hade hängt upp sig. Det var svårt för mig att begripa vad det var, och Michael Hjälmeby, Willa Nordic Ab:s representant i Göteborg var inte nåbar. Jag hörde av mg till Willa Nordic AB, Stockaryd och fick reda på att Michael aldrig hade sänt in ordern. Än idag är det svårt att få ett klart besked om orsaken.
Under tiden skall allt markarbete utföras. Först skall jag, Michael Hjälmeby och Bertil Alm (fd Karlsson), min kvalitetsansvarige, träffa Kungsbacka kommuns företrädare angående ett byggsamråd. Innan dess går det inte att starta. Bertil Alm skickade 2011-06-03 in kontrollplanen till Plan- och byggavdelningen inför vårt byggsamrådsmöte med kommunen. Under det mötet kommer Michael Hjälmeby bland annat att presentera principskisser för husets konstruktion. Konstruktionsritningar, mer specifika och i detalj för just mitt hus, produceras i Stockaryd efter det att jag har fått Orderbekräftelsen förutsatt att de finner att allt är i sin ordning.
Under denna tid skall Michael Hjälmeby, Peter Grip som är entreprenadansvarig vid Willa Nordic AB, Askim och jag ha gått igenom allt som skall ingå i entreprenaden. Vi skall också författa ett Entreprenadavtal under denna tid. Jag vill ta ordentlig tid på mig för att grundligt gå igenom och försöka penetrera ALLT som eventuellt kan hända under denna byggprocess.
Det handlar också om vilka försäkringar som behöver tas. Willa Nordic AB, Askim tecknar en 1 årig IF husbyggarförsäkring - den handlar om skydd av olika slag för dem som arbetar på bygget. Det kommer även att tecknas en GAR-BO försäkring som innefattar dels en färdigställandeförsäkring dels en byggfelsförsäkring. Skulle Willa Nordic AB gå i konkurs innan huset är klart är det GAR-BO jag har att vända mig till för att huset skall kunna byggas klart.
Sedan gäller det också att sprängaren har en försäkring. För att vara på säkra sidan tar även jag en försäkring för att klara eventuella skadeståndsanspråk på mig om nu olyckan skulle vara framme då vi spränger. Jag tar även en villaförsäkring som svarar mot hur långt byggnationen av huset har kommit - egentligen kanske en onödig försäkring - men premien är inte så stor - och jag får en säkerhet vad gäller allt som kan hända själva huset som inte täcks av IF- och GarBo.
Avtalet om Tillverknings- och leveransordern till Willa Nordic AB, Stockaryd, handlade mycket om alla de specifika delar som husstommen och takstolarna består av.
Det handlar om vad ytterväggar, innerväggar (bärande, icke bärande), mellanbjälklag mellan våningarna (då var det fortfarande aktuellt med två våningar), och takkonstruktionen består av. Vilket u-värde kommer väggen att ha, etcetera.
Det sägs att Willa Nordic AB:s nya yttervägg har ett U-värde på 0,47, mycket bra med andra ord. Det kommer att ha betydelse för den energiåtgång som huset kommer att belastas med. Även fönster och dörrar spelar naturligtvis en roll för energiåtgången, likaså isolering under golv och mellan ytter- och innertak. Myndigheterna kräver att en energiberäkning utförs. Det har nu också gjorts en sådan i mitt fall. Den kommer att presenteras vid byggsamrådet som jag skrivit om här ovan.
Tillverknings- och leveransordern handlade också om vilka ytskikt huset skall ha, dels fasaden, yttertaket, innerväggarna, golvet och innertaket. Fasaden blir i Thermowood, finsågad i furu, från Moelven. Furun värmebehandas och blir därigenom en mycket tålig fasad, som inte kommer att behandlas ytterligare. Fasaden får helt enkelt gråna med tiden. Hela husets fasad, förutom garaget, kläs i Thermowood i furu.
Eftermäle: Vid husleveransen från Willa Nordic AB, Stockaryd den 2 april 2012, levererades en helt annan husfasad. Den var inte heller påspikad på Willa Nordics fabrik i Stockaryd som vi hade bestämt. Efteråt kan jag väl säga att det var tur då jag reklamerade deras leverans av husfasad.
Yttertaket blir i nästintill svart eller antrasitgrå färg. Detta tak läggs bandfalsat, med en bredd av 50 cm på alla tak utom det översta. Detta översta tak får Derbigum, en slags mycket tålig papp/gummi matta. All avvattning (hängrännor - rektangulära, och stuprör - runda) blir också i VMzink Anthra.
På garagetaket som kommer att luta 4 grader blir det VM zink plåt i Antracit färg. Det blir falsat tak - falsarna får dock inte vara för breda - ca 40- 50 cm breda då det i annat fall, enligt en arkitektkompis, finns risk för att taket kan blåsa av. För garagetaket blir det ingen sarg, utan detta tak blir synligt.
Under plåten kommer en krallmatta för ventilationens skull.
Om taket hade haft en större lutning hade ventilationen klarat sig bättre - luft stiger uppåt - och där luftningen hade då skett i taknock.
Nu i mitt fall stiger inte luften, men den måste ventileras ut. En lösning är att använda ventilationshuvar. Jag får kontrollera om det blir så.
Denna typ av yttertak blir det också på själva hustaken. Även dessa tak blir i 4 gradig lutning. Här använder vi sarg för utseendets skull.
I detta senare fall finns dock ett problem. Derbigum går inte alls bra ihop med zinken. Det kan bli rinnmärken. Frågan är hur vi skall lösa detta problem. Fungerar inte sargen som en skyddsfals här?
Vattenavrinning - hängrännor och stuprör blir också i VM zink antracit.
Det blir rektangulära hängrännor och runda stuprör.
Det blir också fönsterplåtar i nederkant i VM zink antracit.
Eftermäle: Av ekonomiska skäl fick yttertaket bli i Derbicolor.
Fönster och fönsterdörrar ingår inte i Willa Nordic AB:s leveransorder, utan dessa beställde jag av H-fönster i Lysekil via deras återförsäljare Karlsson & Dahl Glasmästeri AB, Varberg. Fönster och fönsterdörrar skickas till Stockaryd för montering på huskroppen. Det sker med alla fönster och fönsterdörrar förutom steppfönstret i vardagsrummets syd/ost del. Det är ett hörnfönster som "limmas" ihop. Detta fönster levereras direkt till byggarbetsplatsen och monteras av Karlsson & Dahl Glasmästeri AB, Varberg. De fönster och fönsterdörrar jag beställer har aluminium på utsidan, i antrasitfärg RAL 7016 (vi enades senare om RAL7024), och är i trä på insidan, vitmålade i NCS S 0502-y - det vill säga gräddvit. Det gäller alla fönster och fönsterdörrar utom fönsterdörren i bastun, som är obehandlad.
Garaget muras upp av lecasten, och putsas in i en färg som är så lik berget som det går att komma. Här blir det också en garageport från Ryterna (det blev senare en garageport från Hörmann), en port i antrasitgrå, och bredvid blir det en sidodörr av samma typ (denna sidodörr togs senare bort). På norra sidan om garaget byggs en utomhustrappa upp mot entrén. Det blir en trappa med två vilplan förutom det översta planet vid entrédörren.
Eftermäle: Det gick inte att åstadkomma två vilplan - trappan hade då fått gå långt nedanför garaget - feltanke från arkitekten?).
Entrédörren kommer från Bovalls dörrsnickeri AB. Dörren heter Långö och blir i svartbetsad teak eller mahogny (ingen prisskillnad, båda starka material), och det blir ett sidoljus (fönster) på båda sidor om dörren. Dörrbrädorna blir liggande. Då dörren placeras på en norrvägg blir den inte så utsatt för solljus så jag förmodar att "svartheten" kommer att klara sig bra.
På grund av ekonomiska överväganden fick det senare bli en entrédörr från Snickarper i svartbetsad teak, med två sidoljus. I övrigt allt lika.
Till garaget var det tänkt att det skulle bli Ryternas varmgarageport med Hörmanns portautomatik. Porten blir antracitfärgad. Det var också tänkt att det skulle vara en sidodörr av samma fabrikat. Detta levereras av GarageportExperten i Kungsbacka. Även här fick jag backa av ekonomiska skäl, det fick bli en garageport från Hörmann, samarbetspartner med Willa Nordic AB. Sidodörren ströks.
I entrén blir det ett klinkergolv - det återstår att välja detta. Väggarna blir i gips som målas, kulören är ännu inte HELT bestämd, men i en ljus kulör blir det. Till vänster kommer först en hissdörr från garaget, sedan ett kapprum med en gästtoalett. Därefter kommer man in i vad jag kallar för biblioteket. Här är det stora glasrutor ut mot terrassen och poolen och havet som man kan skåda långt långt bort. Här finns också en braskamin, med en utvändig rökkanal. Golvet härinne blir Junckers massiva bokgolv. Innertaket i nästan hela huset blir i Funkispanel som vitlaseras. Här blir ingen taklist utan taket läggs som om det vore en skugglist. Det blir sparsamt med lister även vad gäller golvlister. Efter kapprummet, på kortsidan av biblioteket blir det ett förråd för elcentral där även poolgrejer och utemöbelns kuddar kan förvaras.
Michael Hjälmeby och jag efter det att jag skrivit på ordern idag.
31 maj 2011
Bygget i skarpt läge
Jag skriver nu på Tillverknings- och leveransordern (TL-orden) om allt går väl. Det vill säga att Willa Nordic AB svarar ok på de frågor jag slutligen har innan jag godtar TL ordern.
Vad som händer sedan är att jag har byggsamrådsmöte med kommunen. Då kommer min kvalitetsansvarige Bertil Karlsson, numera Alm, att vara närvarande. Han har inför mötet upprättat ett förslag till kontrollplan för byggnationen. Han kommer löpande att rapportera till kommunen i vilken utsträckning som planen följs. Denna information kommer även jag att få.
Efter samrådsmötet kan bygget i princip starta med schaktning och sprängning. Innan dess måste dock vi ha kommit överens om Totalentreprenaden (som Michael Hjälmeby kallade det men som enligt Willa Nordic AB kallas en Generalentreprenad), det vill säga vad hela bygget kommer att kosta. Det kan bli en del strykningar av mina "drömmar" för att kunna hålla budgeten. Än så länge lever jag lite i drömmarnas värld.
Idag har jag haft Torsten Ludwig på besök för att diskutera poolens utseende. Så svårt men roligt det är att tänka sig in i hur den kan komma att gestalta sig. Vissa val har jag lättare att besluta mig för, andra är betydligt svårare. Då känner jag mig så vankelmodig. Det gäller i högsta grad denna pool.
Vad som händer sedan är att jag har byggsamrådsmöte med kommunen. Då kommer min kvalitetsansvarige Bertil Karlsson, numera Alm, att vara närvarande. Han har inför mötet upprättat ett förslag till kontrollplan för byggnationen. Han kommer löpande att rapportera till kommunen i vilken utsträckning som planen följs. Denna information kommer även jag att få.
Efter samrådsmötet kan bygget i princip starta med schaktning och sprängning. Innan dess måste dock vi ha kommit överens om Totalentreprenaden (som Michael Hjälmeby kallade det men som enligt Willa Nordic AB kallas en Generalentreprenad), det vill säga vad hela bygget kommer att kosta. Det kan bli en del strykningar av mina "drömmar" för att kunna hålla budgeten. Än så länge lever jag lite i drömmarnas värld.
Idag har jag haft Torsten Ludwig på besök för att diskutera poolens utseende. Så svårt men roligt det är att tänka sig in i hur den kan komma att gestalta sig. Vissa val har jag lättare att besluta mig för, andra är betydligt svårare. Då känner jag mig så vankelmodig. Det gäller i högsta grad denna pool.
8 maj 2011
Besök hos Willa Nordic AB, Stockaryd
Den 9:e maj 2011 åker Michael Hjälmeby, projektledare vid Willa Nordic AB Göteborg, och jag till Stockaryd för att gå igenom Tillverknings- och leverensordern av mitt hus med Sven-Åke Stenqvist Säljsupport; sven-åke.stenqvist@willanordic.se dir tel/mobil 0735 235 022. Sven-Åke syns på bilden här där Sven-Åke håller upp en provbit av Thermowood från Moelven.
Hoppas att jag har förberett mig tillräckligt väl. Så gott som alla val är klara, MEN en del är jag fortfarande osäker på:
1. Ventilationssystemet - Det blir FT.
2. Typ av frånlufts- och tilluftsdon blir Freshventiler och TFSK på taket.
3. Jag vill ha elrör som har tillräckligt stor dimension så att det möjliggör dragningar av ledningar till musikanlägging etc. på ett enkelt sätt. Detta borde inte påverka konstruktionen av väggarna.
4. Värmesystemet - det blir vattenburen golvvärme.
5. Willa Nordic AB har kommit fram med en ny typ av yttervägg som tycks mer utvecklad och bättre. Jag föredrar denna typ. U-värde 0,145.
6. Det gäller också inför mötet med Sten-Åke Stenqvist att vara klar över vilka delar som kommer att ingå i mitt hus.
Exempelvis, så påverkar typ av yttertak vad som behövs i form av takstolar, takåsar, takvinkelränna, takbjälklag, vindskivor typ 9:A, takfot typ 24:A ??? takfotsbrädor och takinklädnad, nocktyp 2:A? om taket som i mitt fall får endast 2 graders lutning? Då talade vi om 2 grader, vilket senare ändrades till 4 grader för att underlätta vattenavrinning från DerbiColor takbeläggning.
Redan då var vi överens om att takets lutning blir 4 grader för vardagsrumskroppen, och för taket på plan 1 som inte har någon överbyggnad av "top flor". Takbeläggningen blir VM Zink, Anthra zink för taket på plan 1 och för taket på garaget (dvs allt tak man ser). Knepigt att de på Willa Nordic AB inte visste att plåtbeläggning kräver 10 graders takvinkel. Vi talade om att plåttaken på plan 1 läggs falsat.
Taket för plan 2 som endast skulle ha 2 graders takvinkel - där blir takbeläggningen Derbigum.
Ett 2 gradigt tak är den sämsta lösningen på grund av snösituationen i vårt land.
Eftermäle: Långt senare i processen när alla produktionskostnader var på plats, fick jag backa och använda Derbicolor för hela huset.
7. Jag får ta reda på om Bovalls levererar smyg till entrédörren. Vid detta läge i planeringen talade om Bovalls entrédörr.
Eftermäle: Det fick bli Snickarpers ytterdörr.
8. Jag får ta reda på om Thermowood från Moelven kan gråvitlaseras och om detta kan göras innan uppsättningen av fasaden, och om det räcker som en engångsåtgärd för att i framtiden slippa exempelvis svartmögel? Frågan är också vad det kostar.
En stor del av den stående fasaden, dimension 21 x 142 mm i Thermowood i furu från Moelven med finsågad yta profil 502 med rak avfasning spikas på i Stockaryd. Dessutom blir det 28 x 70 läkt, s600, musskydd.
Eftermäle: OBS OBS OBS Willa Nordic AB spikade inte på fasaden. De levererade inte Thermowood i furu från Moelven. De angav fel profilnummer - skulle vara 501 och inte 502!!!
Eftermäle: Detta hade jag 2012-04-09 ännu inte fått reda på. Willa Nordic AB återkom aldrig i frågan. Det visade sig vid leverans att de inte ens varit i kontakt med Moelven om leverans av Thermowood till mitt hus. Istället levererade de ett helt annat virke. Jag reklammerade denna leverans och fick till slut efter mycket arbete virket från Moelven, som jag hade sett ut.
9. Vilken dimension bör knutbrädor typ 5:A ha, i alla hushörn; och vilken dimension bör foder typ 7:A runt fönster på utsidan ha?
10. Jag är också fortfarande lite osäker på typ av spik som kommer att användas för att spika på fasaden. Michael har visat mig en typ av spik som är en kamspik med lågkullrigt huvud och kamgängat skaft, för att fästa samma virkesdelar i trä där kravet på utdrags- och hållfasthet är stor.
Ett annat alternativ är A2 Rostfri som tål alla väderleksförhållanden, medan A4 Rostfri syrafast ringspik klarar även aggressiva miljöer. Jag har läst att spiken skall vara 75 x 3 mm.
Eftermäle: Byggfirman som anlitats för att spika på fasaden på plats hade inte med sig spik i rätt kvalitet och dimension. Deras förklaring var att den spik jag hade beställt inte fanns i landet överhuvudtaget. Jag fick ringa Gunnebo spik för att höra om den fanns på lager. Den fanns och faktiskt alldeles i närheten av där jag bor, hos Derome i Kungsbacka. Det var en spik som ingår i Gunnebos lagersortiment. Tack och lov!
Det blir även en vindskyddsduk Tyvek för inklädnad av takkonstruktionens gräns mellan tak och vägg. Denna vindskyddsduk kan även användas för skydd vid "fickor" mellan tak och vägg för nästa våningsplan. Här kan det bli fuktproblem. För att komma till rätta med detta behöver takplåten vikas upp mot väggen (innanför Thermowood fasaden), minimum 30 cm, och Tyvek vindskyddsduk behöver klistras utanpå denna plåt så att vattnet kan rinna ut. Jag är osäker på om de har levererat Tyvek vindskyddsduk.
Eftermäle: För att få väggen klimatanpassad (huset ligger cirka 300 meter från havet) lvererades vindskyddsduk till hela husets.
Det kommer antagligen så småningom att klarna vilken typ av gipsskivor som kommer att användas var.
11. Vid mötet i Stockaryd var jag klar över att det blir VM-zink ABs Anthra zink (nästan svart) till utvändig plåt exempelvis till tak över garage, över vardagsrum, över tak som inte påbyggs av översta planet ("top flor"), sargen (det blir ingen sarg vid garaget), häng- och stuprännor, takhuvar, skorsten, fönsterbleck etc. Ett problem är att zinken kan ge rinnmärken på Thermowooden.
Eftermäle: 2012-04-09 visste jag att det inte blir plåt då takvinkeln var för låg, 4 istället för 10 grader. Det blir istället DerbiColor.
12. I mitt fall blir det en liten, liten takfot (åtminstone där det behövs hängrännor) så att det går att med krok fästa hängrännorna.
Hoppas att jag har förberett mig tillräckligt väl. Så gott som alla val är klara, MEN en del är jag fortfarande osäker på:
1. Ventilationssystemet - Det blir FT.
2. Typ av frånlufts- och tilluftsdon blir Freshventiler och TFSK på taket.
3. Jag vill ha elrör som har tillräckligt stor dimension så att det möjliggör dragningar av ledningar till musikanlägging etc. på ett enkelt sätt. Detta borde inte påverka konstruktionen av väggarna.
4. Värmesystemet - det blir vattenburen golvvärme.
5. Willa Nordic AB har kommit fram med en ny typ av yttervägg som tycks mer utvecklad och bättre. Jag föredrar denna typ. U-värde 0,145.
6. Det gäller också inför mötet med Sten-Åke Stenqvist att vara klar över vilka delar som kommer att ingå i mitt hus.
Exempelvis, så påverkar typ av yttertak vad som behövs i form av takstolar, takåsar, takvinkelränna, takbjälklag, vindskivor typ 9:A, takfot typ 24:A ??? takfotsbrädor och takinklädnad, nocktyp 2:A? om taket som i mitt fall får endast 2 graders lutning? Då talade vi om 2 grader, vilket senare ändrades till 4 grader för att underlätta vattenavrinning från DerbiColor takbeläggning.
Redan då var vi överens om att takets lutning blir 4 grader för vardagsrumskroppen, och för taket på plan 1 som inte har någon överbyggnad av "top flor". Takbeläggningen blir VM Zink, Anthra zink för taket på plan 1 och för taket på garaget (dvs allt tak man ser). Knepigt att de på Willa Nordic AB inte visste att plåtbeläggning kräver 10 graders takvinkel. Vi talade om att plåttaken på plan 1 läggs falsat.
Taket för plan 2 som endast skulle ha 2 graders takvinkel - där blir takbeläggningen Derbigum.
Ett 2 gradigt tak är den sämsta lösningen på grund av snösituationen i vårt land.
Eftermäle: Långt senare i processen när alla produktionskostnader var på plats, fick jag backa och använda Derbicolor för hela huset.
7. Jag får ta reda på om Bovalls levererar smyg till entrédörren. Vid detta läge i planeringen talade om Bovalls entrédörr.
Eftermäle: Det fick bli Snickarpers ytterdörr.
8. Jag får ta reda på om Thermowood från Moelven kan gråvitlaseras och om detta kan göras innan uppsättningen av fasaden, och om det räcker som en engångsåtgärd för att i framtiden slippa exempelvis svartmögel? Frågan är också vad det kostar.
En stor del av den stående fasaden, dimension 21 x 142 mm i Thermowood i furu från Moelven med finsågad yta profil 502 med rak avfasning spikas på i Stockaryd. Dessutom blir det 28 x 70 läkt, s600, musskydd.
Eftermäle: OBS OBS OBS Willa Nordic AB spikade inte på fasaden. De levererade inte Thermowood i furu från Moelven. De angav fel profilnummer - skulle vara 501 och inte 502!!!
Eftermäle: Detta hade jag 2012-04-09 ännu inte fått reda på. Willa Nordic AB återkom aldrig i frågan. Det visade sig vid leverans att de inte ens varit i kontakt med Moelven om leverans av Thermowood till mitt hus. Istället levererade de ett helt annat virke. Jag reklammerade denna leverans och fick till slut efter mycket arbete virket från Moelven, som jag hade sett ut.
9. Vilken dimension bör knutbrädor typ 5:A ha, i alla hushörn; och vilken dimension bör foder typ 7:A runt fönster på utsidan ha?
10. Jag är också fortfarande lite osäker på typ av spik som kommer att användas för att spika på fasaden. Michael har visat mig en typ av spik som är en kamspik med lågkullrigt huvud och kamgängat skaft, för att fästa samma virkesdelar i trä där kravet på utdrags- och hållfasthet är stor.
Ett annat alternativ är A2 Rostfri som tål alla väderleksförhållanden, medan A4 Rostfri syrafast ringspik klarar även aggressiva miljöer. Jag har läst att spiken skall vara 75 x 3 mm.
Eftermäle: Byggfirman som anlitats för att spika på fasaden på plats hade inte med sig spik i rätt kvalitet och dimension. Deras förklaring var att den spik jag hade beställt inte fanns i landet överhuvudtaget. Jag fick ringa Gunnebo spik för att höra om den fanns på lager. Den fanns och faktiskt alldeles i närheten av där jag bor, hos Derome i Kungsbacka. Det var en spik som ingår i Gunnebos lagersortiment. Tack och lov!
Det blir även en vindskyddsduk Tyvek för inklädnad av takkonstruktionens gräns mellan tak och vägg. Denna vindskyddsduk kan även användas för skydd vid "fickor" mellan tak och vägg för nästa våningsplan. Här kan det bli fuktproblem. För att komma till rätta med detta behöver takplåten vikas upp mot väggen (innanför Thermowood fasaden), minimum 30 cm, och Tyvek vindskyddsduk behöver klistras utanpå denna plåt så att vattnet kan rinna ut. Jag är osäker på om de har levererat Tyvek vindskyddsduk.
Eftermäle: För att få väggen klimatanpassad (huset ligger cirka 300 meter från havet) lvererades vindskyddsduk till hela husets.
Det kommer antagligen så småningom att klarna vilken typ av gipsskivor som kommer att användas var.
11. Vid mötet i Stockaryd var jag klar över att det blir VM-zink ABs Anthra zink (nästan svart) till utvändig plåt exempelvis till tak över garage, över vardagsrum, över tak som inte påbyggs av översta planet ("top flor"), sargen (det blir ingen sarg vid garaget), häng- och stuprännor, takhuvar, skorsten, fönsterbleck etc. Ett problem är att zinken kan ge rinnmärken på Thermowooden.
Eftermäle: 2012-04-09 visste jag att det inte blir plåt då takvinkeln var för låg, 4 istället för 10 grader. Det blir istället DerbiColor.
12. I mitt fall blir det en liten, liten takfot (åtminstone där det behövs hängrännor) så att det går att med krok fästa hängrännorna.
1 maj 2011
Husets form och storlek
Totalt är husets boarea på 175,3 kvm och byggarea på 244,5 kvm.
Nederst kommer garaget, ca 43,8 kvm, med en takhöjd av 2,90 m. Garaget får ingen sarg, och får en taklutning på 4 grader. Garagegolvet ligger på 9.50 m över havet.
Nerifrån ser huset ut som ett upp och nedvänt U med det norra "benet" längre än det södra.
Mellanplanet är ca kvm. Takhöjd ca 2,90 m, men v-rum 3,30 m i takhöjd inomhus. V-rum får en taklutning på 4 grader. Höjden utvändigt för v-rum blir 4,50 m enligt ritningar daterade 2011-04-14 och diarieförda hos Kungsbacka kommun (diarie nr 2010-1828). Det är inklusive sarg.
Mellanplanets golv ligger på 13 meter över havet.
Översta planet, ca 51,9 kvm ligger ovan den norra bendelen, men täcker inte hela undervåningen. Takhöjd 2,60 m. Översta planet ligger på 16 meter över havet.
Bredvid detta översta plan breder en relativt stor takterrass ut sig ovanpå kök och matplats, ca 31 kvm. Här är tanken att jag skall kunna få kvällssol.
Nederst kommer garaget, ca 43,8 kvm, med en takhöjd av 2,90 m. Garaget får ingen sarg, och får en taklutning på 4 grader. Garagegolvet ligger på 9.50 m över havet.
Nerifrån ser huset ut som ett upp och nedvänt U med det norra "benet" längre än det södra.
Mellanplanet är ca kvm. Takhöjd ca 2,90 m, men v-rum 3,30 m i takhöjd inomhus. V-rum får en taklutning på 4 grader. Höjden utvändigt för v-rum blir 4,50 m enligt ritningar daterade 2011-04-14 och diarieförda hos Kungsbacka kommun (diarie nr 2010-1828). Det är inklusive sarg.
Mellanplanets golv ligger på 13 meter över havet.
Översta planet, ca 51,9 kvm ligger ovan den norra bendelen, men täcker inte hela undervåningen. Takhöjd 2,60 m. Översta planet ligger på 16 meter över havet.
Bredvid detta översta plan breder en relativt stor takterrass ut sig ovanpå kök och matplats, ca 31 kvm. Här är tanken att jag skall kunna få kvällssol.
24 april 2011
Byggstart
Trots att det är en förändring från ett enplanshus till ett tvåplanshus kunde bygg- och planavdelningen Kungsbacka kommun ta min nya ritning som en revidering av mitt tidigare bygglov (7 febr 2011). Det nya bygglovet togs 2011-04-29. Mitt bygglov omfattas inte av den nya Plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj 2011 då det var en revidering av ett gammalt bygglov. Byggsamråd hölls den 9 juni.
Det skall bli så spännande att komma igång. Jag har under lång tid varit igång med mina val. Fortfarande är det dock några val som jag är osäker på. Exempelvis så gäller det själva grundläggningen av huset. Huset kommer att byggas på berget - 6 meter upp, och då på en liten bergsplatå. På "baksidan" av denna platå, mot väster, reser sig en bergskant (av urberg) mot en av mina grannar. Mot söder reser sig ett litet berg som ingår på min tomt. Min tro är att jag här behöver låta dränera ordentligt. Byggaren säger att vattnet kommer att rinna på berget under huset. Frågan är hur genomsläppligt materialet (makadam, singel) under plattan är. Frågan är vart vattnet sedan tar vägen. Det kommer väl att rinna nerför berget, mot mitt fritidshus där mina barn och barnbarn kommer, som jag hoppas, att kunna tillbringa sina somrar. Under vintermånaderna kommer denna dränering inte alls att fungera. När snön smälter blir det problem om huset inte ligger på en liten "kulle". Huset måste "resa sig" mot omgivande mark, för att klara vattnet när snön smälter. Jag kommer att återkomma till denna fråga i ett senare inlägg.
Grundläggningen sker med en platta på mark därom råder ingen tvekan. Jag tvekar mer inför de många olika cellplastlösningar som finns, frågan är vad som är bäst och mest byggnadsekonomiskt effektivt?
Då jag kommer att bygga på ett berg kommer jag att få spränga en del, dels i bakkant av garaget, dels i bakkant av själva huskroppen. I övrigt hoppas jag att huset kan läggas ovanpå platån och här behövs en plansprängning.
Vid utstakningen av huset fastställdes även husets fixeringspunkt (höjdnivå) - tyvärr inte så högt så att omgivande mark ligger nedanför denna punkt.
Vad jag förstår måste jag först få till en "platta" på platån på vilken grundelementen kan läggas. Det behövs en hel del "fylle" för att jämna ut marken, då den sluttar något - även om det till viss del är en platå som jag kommer att bygga på. För att få upp detta fylle till platån behöver jag också låta anordna en byggväg.
Schaktbotten avjämnas med grus (dräneringsmaterial) eller stenflis så att man får en plan schaktbotten. Under bottenplattan och kantbalken dels för huset och dels för garaget (som placeras på ett plan nedanför huset) fylls på med singel som paddas bit för bit.
Cellplast läggs 300 mm tjockt. Sockelelement, armering och isolering till distanssystem och fixeringsdetaljer för armering och golvvärmerör anpassas efter specifika behov och krav. Denna grundläggning görs klar innan husleverans sker.
Det skall bli så spännande att komma igång. Jag har under lång tid varit igång med mina val. Fortfarande är det dock några val som jag är osäker på. Exempelvis så gäller det själva grundläggningen av huset. Huset kommer att byggas på berget - 6 meter upp, och då på en liten bergsplatå. På "baksidan" av denna platå, mot väster, reser sig en bergskant (av urberg) mot en av mina grannar. Mot söder reser sig ett litet berg som ingår på min tomt. Min tro är att jag här behöver låta dränera ordentligt. Byggaren säger att vattnet kommer att rinna på berget under huset. Frågan är hur genomsläppligt materialet (makadam, singel) under plattan är. Frågan är vart vattnet sedan tar vägen. Det kommer väl att rinna nerför berget, mot mitt fritidshus där mina barn och barnbarn kommer, som jag hoppas, att kunna tillbringa sina somrar. Under vintermånaderna kommer denna dränering inte alls att fungera. När snön smälter blir det problem om huset inte ligger på en liten "kulle". Huset måste "resa sig" mot omgivande mark, för att klara vattnet när snön smälter. Jag kommer att återkomma till denna fråga i ett senare inlägg.
Grundläggningen sker med en platta på mark därom råder ingen tvekan. Jag tvekar mer inför de många olika cellplastlösningar som finns, frågan är vad som är bäst och mest byggnadsekonomiskt effektivt?
Då jag kommer att bygga på ett berg kommer jag att få spränga en del, dels i bakkant av garaget, dels i bakkant av själva huskroppen. I övrigt hoppas jag att huset kan läggas ovanpå platån och här behövs en plansprängning.
Vid utstakningen av huset fastställdes även husets fixeringspunkt (höjdnivå) - tyvärr inte så högt så att omgivande mark ligger nedanför denna punkt.
Vad jag förstår måste jag först få till en "platta" på platån på vilken grundelementen kan läggas. Det behövs en hel del "fylle" för att jämna ut marken, då den sluttar något - även om det till viss del är en platå som jag kommer att bygga på. För att få upp detta fylle till platån behöver jag också låta anordna en byggväg.
Schaktbotten avjämnas med grus (dräneringsmaterial) eller stenflis så att man får en plan schaktbotten. Under bottenplattan och kantbalken dels för huset och dels för garaget (som placeras på ett plan nedanför huset) fylls på med singel som paddas bit för bit.
Cellplast läggs 300 mm tjockt. Sockelelement, armering och isolering till distanssystem och fixeringsdetaljer för armering och golvvärmerör anpassas efter specifika behov och krav. Denna grundläggning görs klar innan husleverans sker.
23 april 2011
Nytt bygge på gång
För två år sedan var jag i Italien, i Verona, och besökte då Castelvecchio, en gammal då nyrenoverad borg. I dess bokhandel fann jag en underbar arkitektbok. Direkt när slog upp boken fick jag syn på ett hus som jag omedelbart kände ah, det huset vill jag bygga! Sagt och gjort, jag sålde min villa i Billdal och började planera för det nya huset. Jag styckade av min fritidshustomt och bestämde mig för att där bygga det nya huset. En arkitekt anlitades för att hjälpa mig att förverkliga huset. Ritningarna godkändes av kommunen. Utsättningen av huset misslyckades dock då huset inte i tillräcklig omfattning tomtanpassats. Jag bygger huset på ett litet berg och vill att huset skall "smyga" in mot berget. Det fick bli till att tänka om helt och hållet. Istället för ett enplanshus fick det nu bli ett tvåvåningshus med ett garage i nivå med gräsmattan nedanför bergskanten för att huset skulle få plats utan att "hänga" över bergskanten.
Ivrig som jag var att komma igång, gjorde att jag redan i höstas anlitade VA i kommunen för att installera dricksvatten, dagvatten och spillvatten, vilket skedde intill tomtgränsen. Jag erhöll därefter en VA-karta. Denna karta lämnades till bygglovsavdelningen i Kungsbacka vid ansökan om bygglov. Även min byggare fick VA-kartan per email 2011-01-08. Ni kan här se några bilder från denna installation.
Ivrig som jag var att komma igång, gjorde att jag redan i höstas anlitade VA i kommunen för att installera dricksvatten, dagvatten och spillvatten, vilket skedde intill tomtgränsen. Jag erhöll därefter en VA-karta. Denna karta lämnades till bygglovsavdelningen i Kungsbacka vid ansökan om bygglov. Även min byggare fick VA-kartan per email 2011-01-08. Ni kan här se några bilder från denna installation.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)