Byggsamråd med Kungsbacka kommun 9 juni

Byggsamråd hölls med Kungsbacka kommun den 9 juni. Projektledare Michael Hjälmeby, som representerade Willa Nordic AB, och kvalitetsansvarige Bertil Alm och jag deltog. Vi träffade handläggare Marie Carlsson.

Det framkom då att Bertil Alm har Sitac certifiering, högsta riksbehörighet. Bertil Alm redovisade sitt förslag till kontrollplan. Den hade skickats in till Kungsbacka Kommun, planavdelningen en vecka innan vårt möte.

Bertil beskrev vad han kommer att kontrollera. Exempelvis vilken armering som kommer att användas. Bertil uppgav att man kan identifiera typ av armering genom dess kamkod. Skillnad i tjocklek på kammarna och antal mellanliggande kammar ger besked om denna kod.

Bertil kommer att besiktiga sprängningen, och vibrationsmätningar av kringliggande bebyggelse. Det är viktigt med sprängarens försäkring. Se också Skadeståndslagen.

Marie upplyste om att byggsamrådet syftade till att belysa vilka krav som samhället ställer på mig som byggherre. Marie upplyste om att bygglovet beslutats den 29 april 2011, och att bygganmälan inlämnats redan den 13 december 2010 då jag lämnade in min första ansökan om bygglov (baserad på ett första ritningsförslag vilket jag sedan förkastade då tillräcklig hänsyn inte tagits till tomtmarken). Nästa ansökan behandlades då som en revision. Vi fick frågan om när byggnationen kommer att starta, och svaret var då Omgående. Michael Hjälmeby meddelade att vi kan räkna med en stomleverans om cirka 16 veckor (Lisbeths bedömning: det blir förmodligen i november) och att husbygget är klart i februari. Det visade sig senare att stomleveransen inte skedde förrän den 2 april 2012.

Marie fick reda på att det har skett en grovutstakning av huset inklusive garaget.

Vidare ställde Marie frågor om husets konstruktion. Michael uppgav att grundläggningen består av tre lager av cellplast på en underbädd av makadam och grus, vilket även gäller garaget.

För garaget gäller BBR:s regler om säkerhet, exempelvis för brand. Marie kunde då konstatera att jag kommer att ha en sluss in till hissen.

Marie påpekade också att skorstensfejarmästaren skall kontaktas för kontroll av braskamin och imkanal vid köksfläkten i köket. Dessa kontrolleras efter montaget, tryck etcetera kontrolleras.

Avloppet kontrolleras av kommunen innan det läggs igen efter nedläggning av rören. Det är viktigt att rita in rördragningen på situationsplanen. Denna ritning skall sedan skickas in till kommunen.

Marie fick reda på att Fresh-ventiler kommer att installeras, och att det blir ren frånluft, utan återvinning.

För att åstadkomma kyla i v-rum/matplats, sovrum, och arbetsrum används kylvatten från NIBE Fighter 1245 10kW. Senare bestämdes att kylvatten från värmepannan enbart används i skafferiet och förbereds för sovrummet.

Det kommer att behövas en injustering av ventilationen. Ett flödesprotokoll skall redovisas.

Risk för markradon för min tomt anses vara normal, enligt Marie. Miljö och hälsa hos kommunen utför radonkontroll om jag så önskar.

Att vi borrar för ett energiborrhål anmäls till Kungsbacka kommun. Detta ombesörjer Peter Grip, entreprenadansvarig vid Willa Nordic AB, Askim.

Det är också viktigt att huset är barnsäkert. Det handlar exempelvis om härdat glas i fönster - 60 cm ovan golv.

Marie ville ha en redovisning av U-värdet för ytterväggarna. Michael Hjälmeby lovade redovisa detta. Marie upplyste om att 0,4 är ett gränsvärde.

Vidare upplyste Marie om att energianvändningen skall följas upp med en verifikation, en energideklaration inom 2 år. Man skiljer här på hushållsel och energi för uppvärmning. Det är den senare som kommunen är intresserad av. Bertil Alm uppgav att Lasse Andersson är certifierad för att utföra denna typ av uppdrag.

Vidare skall ett besiktningsprotokoll upprättas för hissen. Det skall upprättas av en certifierad kontrollant.

Michael Hjälmeby uppgav att Garbo besiktigar, men Bertil Alm påpekade att Garbo inte gör någon som helst funktionskontroll. RC hisservice AB, Varberg kommer att leverera Aritcos plattformshiss.

Jag upplevde det hela som ett mycket bra, informativt möte.

Golvvärmesystem

LK golvvärme system är något billigare än Upinor och Roth system. Willa Nordic AB förordrar att jag väljer LK systemet.



LK kan föreslå lämplig systemlösning för mitt hus med hjälp av sitt beräkningsprogram. De behöver min planritning. Jag måste höra med Michael Hjälmeby eller Peter Grip vem som blir installatör av golvvärmen. Det visade sig senare att det blev Ale rör som utförde golvvärmeinstallationen.

LK tar hänsyn till material, tjocklek och egenskaper hos övergolvet när de dimensionerar systemet. Se www.lksystems.se

Enligt LKs broschyr verkar det som att LK Golvvärmelist 16 är det som behövs i mitt fall då systemet kommer att gjutas in i betong (7 cm ned i betongen). Vidare anger de att denna list används i de fall då tilläggsisolering är tillgodosedd. I mitt fall kommer övergolvet av bok att klickläggas med en underfoam under. Någon tilläggsisolering blir inte aktuell.

LK skriver: Golvvärmelisten trycks fast i underliggande byggisolering med hjälp av rörhållarbyglar. Förmodligen avses att den tryckas fast i cellplastens översta lager. Enligt Michael Hjälmeby, representant från Willa Nordic AB, läggs golvvärmerören i en plåtlist.

Golvvärmerören ”trampas” enkelt och bekvämt ned i plåtlisten. Tack vare denna list ligger rören säkert på sin plats med rätt inbördes avstånd, vilket garanterar en jämn värmeavgivning.

Frågan är vilken dimension golvvärmerören har i mitt fall? Är det 10,5 x 1,3 mm, eller 16x2,0 mm, 20x2,0mm. Jag var fortfarande 2012-04-09 osäker på detta. Denna osäkerhet råder även 2012-09-17, jag får fråga Ale rör om detta.



Vilket förläggningssätt används? Golvvärmelist används vid betonggolv. Lister alternativt plåt och rör läggs på plats för att sedan gjutas in i betongplattan. Det blir ingen ökad bygghöjd.

 

 

Övergolvet läggs till sist flytande, ovanpå golvvärmeinstallationen.

 

Angående rumstermostat --- jag väljer matt vit, Giras produkt. Offerten fick kompletteras på denna punkt.

Varje rum har, enligt broschyren, sin individuella värmereglering och styrning. MEN se vad NIBE säger angående Fighter 1245. /infoga/
 

Shunt och reglerutrustning utgör kringutrustning. LK-installatören gör en beräkning av vilken kringutrustning som behövs  i mitt fall. Jag vill vara delaktig i den typ av kringutrustning som väljs. Rumsregleringen är tråddragen, i mitt fall.

Kommer det att finnas en injusterings/avstängnings ventil? Var sitter den?



LK Värmekretsfördelare är hjärtat i mitt golvvärmesystem och placeras centralt i det område där värmeslingorna läggs.


LK Värmekretsfördelare finns i storlekarna 2 till 12 golvvärmekretsar. I mitt fall fick det bli tre stycken, två i bostadsplanet och en i garaget. Se ritningen, GVF markeringar på ritningen visar vad som är tänkt (Golvvärmesystemet ingår inte i Willa Nordic ABs tillverknings- och leveransorder, men väl i det avtal jag har med Willa Nordic AB angående själva entreprenaden).


Ingår en flödesmätare? Jag får ta reda på detta. Var sitter den i så fall? Är den avläsbar för mig?

LK Rumstermostat styr temperaturen i alla rum. Termostater placeras, enligt broschyren, i samtliga rum, med uppgift att ”känna av” och kommunicera rummets värmebehov till värmekretsfördelarens motorventiler. Detta görs för att det skall bli en jämnare fördelning av värmen i huset. Det är således ok att ha dessa reglage i varje rum även om det som i mitt fall är en relativt öppen planlösning.

LK Rumstermostat finns i olika utföranden: LK Bas – en trådförbunden termostat, och, nyast i LKs sortiment LK ICS, som är antingen en trådlös eller en trådförbunden termostat med display. Jag väljer denna senare trådbundna termostat med display. Vad har Willa Nordic AB räknat med?


Termostaterna är, 2012-09-17, inte uppsatta. Någon display undrar jag om det blir. Jag får höra med elektrikern, tror att det är han som sätter dessa.
 

Det gäller också att välja en shunt som storleksmässigt passar till mitt system. Vilken storlek behövs i mitt fall? Ja, det är en hel del frågor som jag fortfarande inte har full kontroll av.

LK fördelarskåp VT --- är försett med en tät botten som fångar upp eventuellt läckagevatten och dränerar det via ett skyddsrör till ett rum med golvbrunn. Detta skåp kan byggas in i väggen, vilket gör att ”hjärtat” i golvvärmeanläggningen är enkel att komma åt samtidigt som det är dolt bakom en snygg och lättstädad lucka. Detta skåp finns även i färdigmonterat utförande. Frågan är igen vad Willa Nordic AB har räknat med för min del? 2012-09-17 blev det klart för mig att det blir ett fördelarskåp till varje GVF i bostadsplanet. 


Frågan är då om vattnet kommer att ledas dit där det finns golvbrunn? Den GVF som placeras i klädkammaren, har ett rör monterat ut i badrummet där det finns två golvbrunnar.


Den GVF som placeras i förrådet där elskåp etcetera finns saknar brunn. I och för sig skulle ett rör kunna monteras genom väggen till gästtoaletten där det finns en brunn - det är bara på andra sidan väggen, så varför inte? Varför det inte blev så undrar jag skarpt över.



Värmesystemet i garaget (Nibe 1245 och UKV100) - kommer det att se ut ungefär som på denna bild? Hur ser GVF ut som placeras i förrådet och i klädkammaren på bostadsplanet?