Bloggintresserade

19 oktober 2012

Ventilationskontroll


Ventiler levereras komplett från Willa Nordic AB Stockaryd. Utomhusdelen av freshventilerna skulle ha monterats på utsidan av WNAB Stockaryd, resten skulle ha levererats löst och monterats på plats. Då WN AB inte spikade på fasaden i Stockaryd kom inte heller ventilerna på plats.

Alla Fresh-ventiler (tillluft) som svarar för friskluftsintag sattes upp först i september.

Även TFSK (frånluftsfläktmotorn) som är placerad på utsidan av v-rummets tak monterades i september. TFSK 200 - är en enkelsugande radialfläkt med bakåtböjda skovlar och underhållsfria ytterrotormotorer, tillverkade i pulverlackad galvaniserad stålplåt, svart. Den är fällbar och är utrustad med servicebrytare för enkel rengöring och service. 230 Volt, 1-fas. Inbyggd termokontakt med automatisk återställning. TFSK skruvas fast på takgenomföring TOB/TOS och 1 meter elkabel ansluts till kopplingsdosa. TFSK har en kvadratisk anslutning (421x421) anpassad till takgenomföring TG. Hur är det i mitt fall? Kopplingsdosa finns som tillbehör. Ingår det hos mig?

Vad jag idag, 19 oktober, har kunnat konstatera är att ventilationen inte fungerar alls. Antingen har ingen elkabel monterats eller så har on knappen inte slagits på.  Är det arbetsledning som saknas elller vad? Idag skulle ventilationen ha kontrollerats - det gick alltså inte. De kommer att behöva åka ut hit igen, och jag får lägga ytterligare tid på bygget.

Frånluftsdon: Klädkammare, kapprum, tvätt, bad, kök, bibliotek och WC i entrén. Se även ventilation i garaget dels i teknikdelen dels i garagedelen.

Frånluftskanaler installeras i utrymmen i takkonstruktion, kanaldimension cirkulärt 125 mm, se runda takventiler.

Tilluftsdon: Sovrum, arbetsrum, bibliotek och vardagsrum, installeras i ytterväggskonstruktionen, se fyrkantiga väggventiler.


MEKANISK FRÅNLUFTSVENTILATION MED enbart en motorstyrd TAKFLÄKT (ett F-SYSTEM) innebär att tilluften tas in via Fresh-ventiler (i mitt fall) i ytterväggen. Frånluften sugs, med hjälp av en fläkt, ut via frånluftsdon (i mitt fall en TFSK). Frånluftsflödet blir stabilt och kontrollerat samt oberoende av utetemperatur och vindförhållanden.

Finessen i att montera tilluftsventilerna strax under taknivå i ytterväggskonstruktionen, är att tilluften därmed snabbt blandas med rumsluften där temperaturen i rummet är som högst. På så sätt minimeras risken för kalldrag. Denna termiska ventilationsmetod fungerar oberoende av närliggande rums eventuella under- eller övertryck.

I mitt fall med hög takhöjd kan detta bli ett problem då takhöjden togs hänsyn till vid placeringen av ventilerna för att de skulle kunna nås. Mer hänsyn togs till nåberhet än till ventilationsproblematiken?!
I sovrum skall väggventilerna placeras så långt från dörren som möjligt för att uppnå bästa genomventilation. Det stämmer i mitt fall.
I badrum skall, om möjligt, takventilen placeras över den del av badkaret eller duschen, som ligger längst bort från kranarna för att uppnå bästa genomventilation. I mitt fall är den placerad nästan direkt ovan duschen.



Med F-ventilation där endast frånluft är fläktstyrd (som i mitt fall) och då vattenburen golvvärme (också det i mitt fall) används kan huset upplevas dragigt och kallt när det är minusgrader ute.

Jag har missat att följa upp följande: Lägg till ett vattenbatteri för en långsiktig energibesparing. Ett värmebatteri eftervärmer tilluften till rätt inomhustemperatur istället för ett el-batteri (lägre energikostnad med vattenbatteri). Förutom lägre energiförbrukning tillför det bättre och behagligare luftkvalitet i huset. Var skulle det ha placerats? Jag får fråga om detta vid genomgången av ventilation och uppvärmning den 23 oktober. Oh, jag missade att ställa frågor om detta. Jag får ringa dem.
Takgenomföringar för ventilationshuvar och avloppsventilation måste utföras rätt för att förhindra vattenläckage. Genomföringarna skall vara anpassade för ett så låglutande tak som 2-4 gradigt, vilket är fallet för mitt hus. Konstruktionen måste också ta hänsyn till att installationer dragna för el, vatten/avlopp och ventilation måste vara åtkomliga, enligt gällande byggnorm.
Vid genomföringar av rörledningar genom tätskikt och material för taktäckningsmaterial på byggnader ökar alltid risken för skador genom inläckning av nederbörd. Eftersom ansvaret för takets täthet bör ligga på den som utför taktäckningen innehåller Hus AMA 98 (kapitel JT) detaljerade föreskrifter med figurer som visar hur takkonstruktionen skall utformas vid infästning och tätning av rörstosar. Be om en beskrivning av hur detta är utfört i mitt fall, oj se nedan det skall ingå i husbeskrivningen.

Föreskrifter om tätningen skall skrivas av byggprojektören genom hänvisning till aktuellt avsnitt och figurer i Hus AMA 98 och ingå i husbeskrivningen. Michael Hjälmeby uttryckte vid mötet 2011-01-13 att på grund av att det är en totalentreprenad - som använder certifierade entreprenörer– så behöver jag inte ha bekymmer om detta. Men likväl skall väl detta vara uttryckt i husbeskrivningen? Nu är det inte heller, i juridisk mening, en totalentreprenad.
Fördelning av arbetet, som bör göras i samråd mellan berörda projektörer, leder till att byggentreprenören får svara för takets täthet och rörentreprenören för utförande och anslutning av luftningsledningarna. I mitt fall har Willa Nordic AB ansvaret för detta arbete då det är deras underleverantörer som har utfört detta arbete.

Takhuv VHS (jag får kontrollera om det blev en sådan?) är en ställbar isolerad takhuv avsedd att användas för avluft, med smådjurssäkert trådnät.
Combihuv VHS är en kombinerad avlufts/utelufthuv med avluftsriktning uppåt. Takhuvens framkant klipps (fasonklipps) på plats.

När kanalerna från flera rum kopplas samman, skall ventilerna i de olika rummen placeras så att de får så lång kanalsträcka som möjligt mellan sig för att minska risken att ljud går över från ett rum till ett annat. Alternativt kan ljuddämpare användas. Effektiva ljuddämpare gör denna typ av ventilationsanläggning mycket tyst. Vid nybyggnation kan man bygga in hur många ljuddämpare man vill, om man är orolig för buller.
Det är också viktigt att förankra ventilationskanalerna stadigt i många punkter för att undvika störande vibrationer.
Notera att en separat kanal med renslucka från torkskåp bör dras för att undvika att få in textilflock i det ordinarie ventilationssystemet. Anslutning sker mellan torkskåpsslang och ventilationskanal av vitlackerad stålplåt. Dessa bör sitta i direkt kontakt över varandra, så är ej fallet i mitt fall. Rätta till!
Ventilationskanalen från köksfläkten kallas imkanal. Den får inte kopplas samman med övriga ventilationskanaler. Den skall isoleras enligt brandklass EI15, vilket innebär 30 mm brandhärdig isolering (nätmatta) på utsidan. Kontrollera!
Utloppet från imkanalen bör placeras avskilt från intaget till det övriga ventilationssystemet för att undvika att få in matos i tilluften. Inget problem i mitt fall.
Imkanalen är rensningspliktig. För att förenkla rengöringen bör den dras rakt upp från köksfläkten och skall alltid vara försedd med en renslucka, tex. T-rör med renslock (se till att rensluckan kommer på "rätt" ställe). Imkanalen bör ha dimensionen 160mm (160mm gör fläkten effektivare) plus brandisolering 30mm (=brandklass EI 15=brandhärdig nätmatta på utsidan) gör att det behövs 220mm. Inklädnad av imkanalen skall vara i lod. Besiktning av imkanal utförs. BBR 5:6522. Efter årskiftet 2004-2005 har de tagit bort sotningsplikten på imkanaler. Jag får med andra ord själv rensa min kanal. Sotaren kontollerade min imkanal 15 oktober 2012. Utsidan fick kompletteras med brandisolering. Skönt med denna typ av kontroller, men tänk att de behövs!
Om imkanalen måste vinklas mer än 45°, måste ytterligare en renslucka sättas in efter avvinklingen. Denna typ av vinkling är aktuell i mitt fall.
En imkanal bör sammanfogas med blindnit för att undvika vassa skruvspetsar inuti kanalen som försvårar rensning. Kontrollera att så är fallet.
Imkanalen kommer att gå rakt ut genom väggen från köket mot väster.
En badrumsfläkt är att rekommendera för att forcera ventilationen under de varma sommarmånaderna. Det vill jag ha även i Gästtoalett/WC. Kontrollera?!?
Risken är att det blir undertryck i huset, på grund av att man aldrig kan ta in så mycket luft som sugs ut! Det kan då uppstå problem med att öppna dörrar. Välisolerade hus kan leda till mögeltillväxt i konstruktionen om fukt kommer in, till exempel genom läckage på grund av undertryck i huset. Vid dimensionering av luftflödena skall tilluftsflödet vara 10 till 15 % lägre än det totala frånluftsflödet. Det är viktigt att skapa ett undertryck i bostaden för att förhindra att den fuktiga rumsluften trycks ut i ytterväggarna och kondenseras. Vid dimensionering av luftflödena bör man alltid börja med frånluftsflödena.

Lufttryck är beroende av lufthastighet och arean på kanalen (anges i Pa). Trycket ökar med ökad hastighet i luftkanaler. Exempel: Kanaldimension Ø125 mm med ett luftflöde 30 l/s = totalt tryckfall på 0,7 Pa/m.
Det enklaste ventilationssystemet är självdragsventilation. Det är dock ej att rekommendera som komplett ventilation i villor. Här används temperaturskillnaden inne/utomhus för att uppnå självdrag i systemet.

Många väljer att installera en braskamin, vilket jag också har gjort. Med konstruktionen i mitt fall kan jag inte fördela ut överskottsvärmen från braskaminen till andra rum och därmed erhålla en jämn och behaglig temperatur i hela villan.

På grund av husets öppna planlösning kan braskaminen dock utnyttjas till grunduppvärmning av tilluften till hela villan.


Beräkningsresultat för beräkning av behov av ventilation i mitt hus utfört av underleverantör till Willa Nordic AB för huset när det var tänkt som ett tvåplanshus. Jag har inte fått någon förnyad sådan beräkning för enplanshuset!

Projekt: Villa Hedelin Ort: Åsa Aggregatbeteckn: TA1 Aggregatval: RT-400 -F7-F7-HW-V

ALLMÄNT
Nyckeltal
Tilluftreglering via TFSK
DUT-värme
-18
C
Årsmedeltemperatur
7,9
C
Drifftid
8736
Tim/år
Energipris
1,25
kr/kWh
Temp.verkningsgrad VVX
77,3
%
SFP-värde
2,11
kW/m3/s
'
EFFEKTER (vid DUT värme)
Värmeeffekt BTO
2,28
kW
Värmeeffekt VVX
1,8
kW
Värmeeffekt Tilluftfläkt
0,05
kW
Värmeeffekt Tillsatsvärme
0,43
kW
'
ÅRSENERGI
Gradtimmar värme
106390
Ch/år
Värmeenergibehov BTO
6383
kWh/år
Värmeenergi från VVX
4802
kWh/år
Värmeenergi från Tfmotor
302
kWh/år
Värmeenergi från Tillsatsv.
1279
kWh/år
Värmeenergibehov NTO
1279
kWh/år
Värmeenergi Besparing
79
%
Värmeenergi Besparing
4802
kWh/år
=================
========
======
Värmeenergi Besparing
6003
kr/år
=================
========
======
,
,
,
,

TILLUFT via TFSK
Tilluftflöde
50
l/s
Externtryckfall
75
Pa
Tillgängl. statiskt tryck
126
Pa
Fläktsteg
2
Effektbehov fläktmotor
0,053
kW
Tillufttemperatur
+20
C
,
FRÅNLUFTvia Freshventil
Frånluftflöde
50
l/s
Externtryckfall
75
Pa
Tillgängl. statiskt tryck
179
Pa
Fläktsteg
2
Effektbehov fläktmotor
0,053
kW
Frånlufttemperatur
+20
C
Frånlufttemperatur före VVX
(efter FF)
+20,82
C
,
MÅTT