Bloggintresserade

16 juni 2011

Aritco hiss

Aritco Hiss

Huset byggs på ett berg ovanför mitt fritidshus på en avstyckad tomt från min fritidshustomt.

Då jag inte vill bygga en ordentlig vägramp upp till huset, vilket skulle störa tomtens natur mot grannarna i öster och dessutom bli mycket dyrt, beslöt jag mig för att låta installera en hiss från garageplanet till bostadsplanet. Jag lät också bygga en utvändig entrétrappa i bohusgranit öster om garaget och huset.

Kommunen ansåg att det var bra med en bra tillgänglighet till bostadsplanet på detta sätt.

Jag träffade VD Kent Karlsson, RC hiss service AB, Varberg, återförsäljare av Aritco AB:s plattformshissar. Vi bestämde då hur hissen skall ta sig ut.

Det behövs 5 cm djup försänkning i betongen i garaget där hissen skall placeras, med ett hisshål på 1305 x 1430mm.

Själva plattformsstorleken blir då längd 1280mm, bredd 900mm. Det går på detta sätt in en rullstol.

Dörren på A-sidan blir 800mm fullt öppnad (ett fritt öppningsmått), och likadant på C-sidan. Det blir alltså dörr mot dörr med manöverpanel på högersidan sett nedifrån första planet. Det blir ett mekaniskt dörrhandtag i aluminium. Ej låsbart. Jag beställde automatisk öppning av dörrarna. Vad jag då inte reflekterade över var konsekvenserna av detta beslut vad gäller dörrens utseende. Det är inte vackert i min entré med denna dörrkonstruktion. Aritco AB borde anlita någon framstående designer som bygger en vackrare dörr.

Det blir en tålig standardmatta i mörkgrå färg på golvet.

LED belysning i taket som är närvarostyrd installeras.

Vit standardfärg för väggar, och helglasade dörrar.

Hissväggen byggs till 2,70, vilket är takhöjden i entréplanet. Väggen kommer att vara lite indragen i förhållande till hissdörren. Det blir då snyggast att snickarna på plats sätter dit två gipsskivor och att dessa målas som väggarna i entrén.

Lyfthöjden för hissen är 3.6 meter.

Drivsystemet är patenterad skruv/mutterdrift. Hastighet max 0,15 m/s. Man håller inne en knapp vid färd. Lyftkapacitet är 410 kg dvs ca 5 personer.

Det fordras 100mm betong under + isolering. Jag kommer att ha en golvvärmeslinga från bergvärmen under hissen.

Strömförsörjning 1-fas 230 V, 50 Hz/9A/16A eller 3-fas 230 V, 50 Hz/9A/16 A.

Egen telelinje och larm till hissen. Det kommer att vara en trådbunden telefonlinje in till i hissen med nödsignalsknapp till RC hiss larmcentral.

Nödsänkning sker manuellt. Styrspänning 24 V, motor 2,2 kW.

Mekaniskt självlåsande mekanism gör att hissen inte kan falla ned. Vid strömavbrott tar ett nödsänkningssystem med separata batterier automatiskt över, batterier som byts en gång per år. Hissen har hög driftssäkerhet och är enkel att köra.

Hissen är certifierad enligt maskindirektivet 2006/42/EC och enligt standarden pr EN81-41. Den är vidare CE-godkänd.

Hissen levereras med plattform, drivpaket, dörrar, väggar, och är enkel att installera. Den består av självbärande schakt. Installationstiden är 2 dagar för en hiss i två plan.

Jag har provåkt hissen vid besök på fabriken i Stockholm. Det var inga som helst problem. Det kändes helt enkelt bara bra.

Produktionskostnadskalkyl och val av material i huset

Visst är det roligt att fundera ut hur ytskikten i huset skall se ut. Det är ju detta ni ser, ni som kommer på besök. Det är också det som jag mer påtagligt kommer att njuta av i mitt nya hus. Ytskikten bidrar till husets karaktär. Jag har försökt att vinnlägga mig om att skapa en enhetlig linje i mina val.

Naturligtvis lägger ni märke till rumsfördelning och arkitekturen i sig. Däremot lägger ni inte direkt märke till smarta eldragningar, smarta rör, ventilation, betongkvalitet. Jag som kommer att bo i huset berörs av detta på ett helt annat sätt.

Den krassa verkligheten har nu kommit ikapp mig. Jag måste få ned kostnaderna. Vid mötet med Peter Grip och Michael Hjälmeby 2011-07-06 fick jag besked om produktionskalkylen. Det var först vid detta möte jag i någon utsträckning kunde överblicka den totala kostnaden för husbygget. Problemet i detta läge var att allt inte var inkluderat i de fåtal offerter jag presenterades.

Jag beskriver nu mina val.

Trägolv- Underlaget är betongplatta på mark.

Mitt första val har varit att låta lägga Junckers värmebehandlade massiva  oljade två-staviga bokgolv i hela huset förutom där det kommer att vara klinkers. Den första tanken var att limma på detta bokgolv direkt på betonggolvet. Det är då otroligt viktigt att betonggolvet under är rejält uttorkat innan bokgolvet limmas på. Betongplattan gjöts i februari och huset levererades den 2 april 2012. På grund av en alltför stor kostnad att limma på golvet beslutade jag mig för att golvet fick  klickläggas, det skulle bli cirka 100 000 kr billigare. Under trägolvet läggs en foammatta.

Det bestämdes att byggtorkar skulle vara igång tills betonggolvet var helt uttorkat. Betongen torkar under normala betingelser 1 cm per vecka, enligt Bengt Johansson, Smarholmens Bygg AB. Jag har läst att det tar ca 4-5 månader att få en betongplatta torr. Bokgolvet kommer inte att läggas på förrän betongen är torr - kvalitetsansvarig Bertil Alm är med och dokumenterar den provtagning som kommer att ske. Denna dokumentation, har jag fått ta del av den?

Angående uttorkningen kan jag säga att byggtorkar inte har varit på särskilt länge. Jag kommer att begära en ny fuktighetsmätning innan golvet får läggas.

Vid resningen av huset inträffade det som inte får hända. Huset levererades av Willa Nordic AB, Stockaryd med två ytterväggar felkonstruerade. Takstolarna passade därmed inte. Även råspontluckorna var feldimensionerade. Allt detta gjorde att det inte gick att lägga på råsponten och inte heller underlagspappen innan en ordentlig regnperiod satte in under påsken. 2012-04-10 var det djupt med vatten i huset. Byggarna förde en ojämn kamp genom att försöka dammsuga vattnet. En sådan genomblötning sägs inte påverka själva plattan i sig. Knepigt, jag har läst att betongen suger vatten, stämmer inte det? Problemet är om vattnet tränger upp i väggarna. Jag inhandlade en fuktighetsmätare av god kvalitet och kunde konstatera att gipsskivorna och virke uppsatt av Stockaryd var alltför blöta. Jag kontaktade gipsleverantören och fick besked att högre grad av fukt än 17 procent inte skulle tolereras.

Bokgolvet är 14 mm tjockt, medan valda klinkers plattor är 11 mm tjocka. Enligt Michael Hjälmeby 2011-07-06 och Richard Andersson (klinkerläggaren) går det att justera denna skillnad med flytspackel, så att golven linjerar.

Priskalkylen tvingar mig att omvärdera en del av mina val. Tack och lov är priset på Junckers bokgolv nu ok - jag gick ned i kvalitet från Classic till Harmony och till klickläggning istället för limning,  det innebär att kalkylen för alla kostnader för golvet och dess läggning blev ok. Det blev till och med billigare än Willa Nordics alternativ med ekgolv.


KLINKERS

Vad gäller montering av allt klinkers - fogen skall vara så färglik respektive val av klinker som möjligt och fogen skall inte vara bredare än 1,8 mm (plastdistanser används enligt Richard Andersson). Detta gäller både för golv- och väggklinkers. Det behövs ett väl tilltaget spill, ca 15% vid plattor av storleken 600x300mm!

Rickard Andersson ansåg att det går att lasersåga klinkerplattorna för att få mindre plattor vid golvbrunnarna.



Tankar om husets energieffektivitet

Tankar om husets energieffektivitet. Energideklaration. Willa Nordic AB:s kompetens i energifrågor. 2011-06-16


Frågan är hur eleffektivt huset egentligen kommer att bli.

Vid byggsamrådsmötet som Michael Hjälmeby från Willa Nordic AB, jag och min kvalitetsansvarige Bertil Karlsson/Alm hade med Marie Carlsson, handläggare vid Plan & Bygg, Kungsbacka kommun den 9 juni 2011 framkom att en energideklaration skall utföras när huset är klart.

Däremot fick vi inte några konkreta råd om hur vi skulle bygga huset för att det skulle svara mot framtida energibehov. Vi fick i och för sig lämna in en energiberäkning och så länge som måttet låg under ett fastställt krav - 55kWh/kvm/år - ansågs allt vara frid och fröjd. Var denna kravnivå kommer att ligga om några år sades inget. Jag har dock läst någonstans på internet att kravnivån kan komma att ligga på 34kWh/kvm/år. Den beräkning som nu är gjord är beräknad på ett hushåll på fyra personer, vilket inte är aktuellt för mig som lever ensam. I realiteten kommer jag kanske att klara denna lägre nivå, men då handlar det inte om husets konstruktion i sig.

Framför allt undrar jag över vilken kompetens Willa Nordic AB har för hur man kan bygga betydligt mer energisnålt än idag.

Tre lager av cellplast, vart och ett lager är 10 cm tjockt, har lagts (jag skriver detta 2012-04-10) som isolering under "betongplattan på mark" som är 10 cm tjock. Denna cellplastisolering ligger i sin tur på makadam och singel, som lagts på berget. Det har plansprängts för att jämna ut underliggande mark, även om det är en liten platå på vilken huset har placerats.

Skulle det ha varit ekonomiskt försvarbart att tilläggsisolera? Vad skulle jag energimässigt ha tjänat på detta? Skulle denna ökning av cellplastlagret ha bidragit till förmågan att hålla fukt borta från betongen, som är fuktsugande?

Är även cellplasten fuktsugande? Hur påverkas isoleringsförmågan?

Jag kommer att kunna mäta min energiåtgång och därmed kunna redovisa ganska exakt vad som går åt dels till uppvärmning av huset, dels till hushållsel. Det är dock reaktivt, jag vill snarare vara aktiv i valet av energisparande åtgärder. Det gäller även val av material, och hur inomhusmiljön kommer att upplevas ur flera olika miljöaspekter.

Huset är vänt mot solen, på norra sidan av huset är sovrum - som jag vill  ha svalare - beläget. Det blir rätt stora fönster mot söder - men ett av dessa fönster kommer att ha en pergola utanför - vilken kommer att skärma av solintaget en del.

Pergolan, som placeras utanför matplatsen, kommer också att kunna ge ett lite svalare klimat vid matplatsen inomhus, vilket är skönt. Pergolan ger dessutom en fin utematplats.

Huset var tänkt att delvis vara täckt av en övervåning, vilket inte blev fallet beroende på budgeten för uppbyggnaden av huset.

Uppvärmningen sker via bergvärme, och jag kommer att låta borra 200 meter. Installation sker av en bergvärmepump - NIBES Fighter 1245 10kW, vilken har en integrerad vattentank på 180 liter. Uppvärmningen sker medelst vattenburen golvvärme. Jag låter också installera en UVK100 - en ackumulatortank för att kunna ge systemet ytterligare 100 liter vatten.

Jag kommer att låta bygga en pool, vilken tar 15 kubik vatten. Min första tanke var att använda två solceller för att klara uppvärmningen av poolen. Det går inte vad jag förstår att räkna hem den investeringen. Jag är fortfarande inte riktigt säker på om detta beslut är klokt. Nu är det så lyckligt att NIBE F 1245 går att bygga ut med solcellspaneler i ett senare skede. Jag tror nog att jag redan nu skall ta kontakt med en återförsäljare av NIBE för att diskutera saken lite mer ingående. Solceller skulle kunna fungera dels för uppvärmning dels för avkylning om de placeras på lämpligt sätt så att de blir solavskärmande.

Installeras solceller kan UKV-enheten ta hand om överskottsvärmen, tror jag. Jag får kontrollera även detta. Kanske behövs det ytterligare en ackumulatortank.

Ur energisynpunkt är det också viktigt vilket u-värde väggar, fönsterkarmar, fönster, dörrkarmar och dörrar har.

Willa Nordic AB:s nya yttervägg ansågs, vid mitt besök i Stockaryd, ha u-värdet: 0,145. Det tycks vara ett helt ok värde, och det tyder på att huset kommer att vara välisolerat och energisnålt - åtminstone genom ytterväggarna. Sedan handlar det mycket om isolering under golv och under yttertak, och även vid anslutningen mellan ytterväggar och golv respektive tak.

Karlsson och Dahl Glasmästeri AB, Varberg, vilka har levererat H-fönster i Lysekils fönster och fönsterdörrar till mig, anger att deras energisnåla 3-glas fönster inklusive karm har u-värdet 1,2.

Det handlar mycket om att tänka på framtiden nu när jag låter bygga ett nytt hus. Egentligen bygger jag ett ålderdomshem till mig då jag vill kunna bo här i  hög ålder.

Jag vill att mitt hus skall vara säkert, bekvämt och energieffektivt och kunna erbjuda mig god hälsomiljö.

Jag kommer även in på frågan om farliga ämnen i de produkter huset byggs av. Här har jag noll koll. Jag försöker efter bästa förmåga att välja miljömässigt bra material, vilka är enkla att underhålla och som har en lång livslängd.

Jag kan redan nu tillse att ventilationen kommer att vara tillräckligt god. Jag avstår från FTX systemet som innebär att det är en motorstyrd frånlufts- och tilluftsventilation, via ett kanalsystem i hela huset. Istället väljer jag ett frånluftsystem utan återvinning. Jag låter installera tilluftsventiler, så kallade Fresh-ventiler, i vissa rum, och frånluftventiler i andra rum, och åstadkommer på detta sätt ett byte av luft. Ur energisynpunkt är detta med Fresh-ventiler katastrofalt, men jag hoppas härigenom kunna åstadkomma en god hälsomiljö förutsatt att undertrycket i huset inte blir för stort. Det får helt enkelt ske en ordentlig injustering av detta luftbyte.

Jag kommer också att få kyla i skafferiet och det förbereds även till sovrummet.  Jag vet att det finns möjlighet att erhålla frikyla från energiborrhålet, och det finns ett tillbehör (ECS) till NIBE värmepumpen för detta ändamål. Även denna fråga behöver jag sätta mig in i lite bättre.

VA-systemet i huset sköts genom kommunal anslutning. Så det kan nog inte bli bättre.
Däremot kommer jag noga att övervaka dräneringssystemet runt huset och vidare mot anslutningspunkten till VA-nätet. Vad jag förstår kommer allt det grus som har placerats på berget att utgöra det allra bästa dräneringssystemet. Jag behöver nog inte oroa mig för dräneringen.

En sak som jag endast kort har berört tidigare i mina inlägg är att jag kommer att ha en braskamin, och en bastu. Dessa båda energikällor kan också tillvaratas om det skulle bli problem med den vattenbaserade golvvärmen i huset. Det gäller även husets två handdukstorkar.

Gällande husets och trädgårdens belysning får jag också försöka tänka energisnålt. Frågan är hur jag kan få till stånd en smart eldragning i huset, och hur belysningen kan ordnas på ett effektivt sätt. Denna fråga är ännu inte riktigt klar.

Förutom ovannämnda val av produkter, handlar det också om hur jag använder min elenergi.

Jag läser i bilagan till Dagens Industri om företaget Four Fact AB, och där VD:n Hans Nilsson bloggar om energifrågor på www.fourfact.se. Jag tror att den handlar om hur vi  tänker energismart på olika vis.

Jag kommer också att besöka www.newsec.se--om för att studera hur man åstadkommer minimal miljöpåverkan.

Jag kommer säkerligen på fler aspekter om energisnålt medvetande under resans gång.